Tre steg som visar hur en fästing tas bort med pincett.

Ett fästingbett gör sällan ont. Många upptäcker därför inte fästingen förrän de ser eller känner den på huden.

En fästing som har bitit sig fast bör tas bort så snart som möjligt. Det minskar framför allt risken för borrelia, eftersom risken för överföring vanligtvis ökar ju längre fästingen sitter kvar. TBE-virus kan däremot överföras tidigt under bettet, vilket innebär att ett snabbt avlägsnande inte ger ett fullständigt skydd mot TBE.

Så tar du bort en fästing

1. Använd en finspetsig pincett eller en särskild fästingborttagare.
2. Ta tag om fästingen så nära huden som möjligt. Försök att få grepp om den främre delen utan att klämma sönder kroppen.
3. Dra långsamt och stadigt rakt upp. Undvik att vrida, rycka eller vicka fram och tillbaka.
4. Tvätta händerna och bettstället med tvål och vatten när fästingen är borta. Vid behov kan området rengöras med ett antiseptiskt medel.
5. Kontrollera resten av kroppen. Om du hittar en fästing kan det finnas fler.

Smörj inte fästingen med olja, vaselin, nagellack, alkohol eller andra ämnen innan den tas bort. Använd inte heller värme för att försöka få den att släppa. Sådana metoder fördröjer borttagningen och kan irritera fästingen.

Väteperoxid behövs inte och ska inte hällas över en fästing som fortfarande sitter fast.

Om en liten del blir kvar i huden

Ibland kan delar av fästingens mundelar bli kvar. Om de sitter ytligt och enkelt kan tas bort med en ren pincett kan du försöka göra det försiktigt.

Om delarna inte lossnar lätt ska du inte gräva i huden. Kroppen brukar stöta bort dem på samma sätt som en liten sticka. Håll området rent och kontrollera att det inte blir allt rödare, svullet eller varigt.

Efter fästingbettet

En mindre rodnad, lätt svullnad eller klåda direkt efter bettet är vanligt. Reaktionen brukar vara begränsad till området närmast bettet och försvinna inom några dagar.

Skriv gärna upp datumet och ta ett fotografi av bettstället. Då blir det lättare att se om rodnaden förändras eller växer.

Det finns normalt ingen anledning att spara fästingen eller skicka den för analys. Ett positivt fynd i en fästing visar inte att personen har blivit smittad, och ett negativt resultat utesluter inte att andra fästingar kan ha överfört smitta.

Rodnad som kan bero på borrelia

Skillnaden mellan en vanlig lokal reaktion och en växande rodnad efter fästingbett.

Borrelia kan orsaka en hudrodnad som kallas erythema migrans. Den visar sig vanligen några dagar till flera veckor efter bettet och växer gradvis.

Rodnaden kan:

• bli större än fem centimeter
• fortsätta att breda ut sig
• vara jämnt röd eller ljusare i mitten
• vara rund, oval eller oregelbunden
• ibland klia eller kännas varm.

Rodnaden är alltså inte alltid ringformad. En liten rodnad som kommer direkt efter bettet och sedan minskar är vanligtvis en lokal hudreaktion och inte typisk för borrelia.

Kontakta vården om rodnaden växer, blir större än ungefär fem centimeter eller fortsätter att breda ut sig.

Andra symtom efter ett fästingbett

Kontakta vården om du under de följande veckorna får:

• feber eller tydlig sjukdomskänsla
• ovanlig trötthet tillsammans med huvudvärk eller muskelvärk
• ansiktsförlamning eller svaghet i ena sidan av ansiktet
• nervsmärta, domningar eller muskelsvaghet
• svår huvudvärk, nackstelhet eller ljuskänslighet
• hjärtklappning, yrsel eller svimningskänsla
• en eller flera växande hudrodnader.

Berätta att du har blivit fästingbiten eller vistats i ett område med fästingar. Alla som får borrelia eller TBE minns inte att de har blivit bitna.

Vid uttalad nackstelhet, förvirring, medvetandepåverkan, kramper eller plötslig förlamning behövs omedelbar medicinsk hjälp.

Borrelia och TBE är olika sjukdomar

Borrelia orsakas av bakterier och kan behandlas med antibiotika. Det finns inget godkänt vaccin mot borrelia för människor.

TBE är en virusinfektion som i vissa fall kan orsaka inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. Antibiotika hjälper inte mot TBE, men sjukdomen kan förebyggas genom vaccination.

TBE-vaccination som påbörjas efter ett enskilt fästingbett behandlar inte eventuell smitta från just det bettet. Vaccinationen ger i stället skydd inför framtida exponering.

Vaccination mot TBE

Folkhälsomyndigheten rekommenderar TBE-vaccination för vuxna och barn från tre års ålder som riskerar fästingbett i områden där förekomsten av TBE är måttlig eller hög.

Personer med nedsatt immunförsvar kan rekommenderas vaccination inom ett större geografiskt område. Riskområden och rekommendationer kan förändras och bör därför kontrolleras regelbundet.

Grundvaccinationen består av flera doser och behöver därefter fyllas på. Vaccinationsschemat kan variera beroende på ålder, vaccin och tidigare doser.

Så minskar du risken för fästingbett

Bär långbyxor, täckande skor och långärmade kläder i högt gräs, buskmark och skog. Ljusa kläder gör det lättare att upptäcka fästingar.

Kontrollera huden efter vistelse i naturen. Titta särskilt i knäveck, ljumskar, armhålor, navel, hårfäste och bakom öronen. På barn sitter fästingar förhållandevis ofta på huvudet och halsen.

Duscha och undersök huden när du kommer hem. Kontrollera även kläder, utrustning och husdjur som kan bära med sig fästingar.

Fästingavvisande medel kan användas som komplement enligt anvisningarna på förpackningen, men inget medel ger ett fullständigt skydd.

Källor

WHO Europa: Public health advice on ticks and tick-borne diseases

ECDC: Borreliosis

Folkhälsomyndigheten: Vaccination mot TBE

Medicinskt granskad: 13 augusti 2026

Informationen är generell och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling.