Vätskeersättning – recept och råd vid vätskebrist

Vätskeersättning är en blandning av vatten, socker och salt. Den kan hjälpa kroppen att ta upp vätska när mycket vatten och salter har förlorats genom exempelvis diarré, kräkningar eller kraftig svettning.

Färdig vätskeersättning från apotek har en noggrant kontrollerad sammansättning och är förstahandsval, särskilt för spädbarn och små barn. Om sådan inte finns tillgänglig kan du tillfälligt blanda egen vätskeersättning.

Recept på egen vätskeersättning

Du behöver

  • 1 liter rent dricksvatten
  • 6 strukna teskedsmått strösocker
  • ½ struket teskedsmått vanligt salt

Ett teskedsmått motsvarar 5 milliliter. Använd riktiga mått och inte vanliga bestick, eftersom storleken på matskedar och teskedar kan variera.

Använd vanligt salt, inte örtsalt, mineralsalt eller saltersättning med annan sammansättning.

Gör så här

  1. Mät upp exakt 1 liter vatten.
  2. Tillsätt 6 strukna teskedsmått socker.
  3. Tillsätt ½ struket teskedsmått salt.
  4. Rör om tills allt har löst sig.
  5. Förvara lösningen rent och svalt.
  6. Släng det som är kvar efter 24 timmar och blanda en ny om det behövs.

Om kranvattnet är säkert att dricka behöver det normalt inte kokas. Vid osäker vattenkvalitet ska vattnet kokas och sedan svalna innan salt och socker blandas i.

Måtten måste vara exakta

Använd inte mer salt eller socker än receptet anger.

För mycket salt kan vara farligt, särskilt för små barn. För mycket socker kan dra mer vatten till tarmen och förvärra diarré.

Gör inte en mindre mängd genom att uppskatta en del av receptet. Det är säkrare att blanda en hel liter med exakta mått.

Lösningen ska smaka milt, varken tydligt salt eller mycket söt. Smaken är dock inte ett tillräckligt sätt att kontrollera blandningen – använd alltid korrekta mått.

Tillsätt inte andra ingredienser

Tillsätt inte:

  • koncentrerad saft
  • fruktjuice
  • läsk
  • honung
  • extra socker
  • extra salt
  • energidryck
  • kosttillskott

Sådana tillsatser förändrar koncentrationen och kan göra att vätskan tas upp sämre.

Hemgjord vätskeersättning innehåller inte alla de ämnen som finns i apotekets produkter, exempelvis kalium och citrat. Den ska därför ses som en tillfällig lösning när färdig vätskeersättning inte finns.

Så dricker du vätskeersättningen

Drick små mängder ofta. Att snabbt dricka ett stort glas kan öka illamåendet och utlösa nya kräkningar.

Vid illamående eller kräkningar kan du börja med:

  • en eller två teskedar åt gången
  • vänta några minuter
  • fortsätt med små mängder regelbundet
  • öka mängden försiktigt när vätskan stannar kvar

Om personen kräks, gör ett kort uppehåll och försök sedan igen med mindre mängder.

En helt vaken vuxen eller ett äldre barn kan dricka efter törst och fortsätta ersätta den vätska som förloras. Tvinga inte någon att dricka stora mängder snabbt.

Vätskeersättning till barn

Barn kan snabbt bli uttorkade vid diarré och kräkningar. Färdig vätskeersättning från apotek rekommenderas i första hand eftersom sammansättningen blir korrekt.

För spädbarn och små barn:

  • fortsätt amma
  • ge små mängder vätskeersättning ofta
  • använd sked, medicinspruta eller liten kopp om barnet inte vill dricka
  • följ doseringsanvisningen för apotekets produkt
  • fortsätt med barnets vanliga mat när det går

Späd inte modersmjölksersättning mer än anvisningen anger. Blanda inte vätskeersättning direkt i bröstmjölk eller modersmjölksersättning.

Kontakta vården tidigt om ett barn under ett år får upprepade kräkningar eller diarréer. För barn under sex månader bör tröskeln för bedömning vara särskilt låg.

Hemgjord vätskeersättning bör endast användas till små barn när färdig produkt inte finns och måtten kan följas exakt.

Kan vätskeersättning frysas till isglass?

Vätskeersättning från apotek kan ibland ges kyld eller fryst i små portioner om produktens anvisning tillåter det. Det kan göra det lättare för ett barn att få i sig vätska.

Frys inte lösningen i stora portioner som ersättning för regelbundet vätskeintag. Ge inte isglass till små barn utan uppsikt på grund av risken att sätta i halsen.

Hemgjord vätskeersättning är känslig för feldosering och bör helst ges som dryck så att blandningen och mängden kan kontrolleras.

När kan vätskeersättning vara lämplig?

Vätskeersättning kan vara användbar vid:

  • diarré
  • kräkningar
  • kraftig svettning
  • värmeutmattning
  • långvarig fysisk aktivitet med stora svettförluster
  • vätskebrist i samband med feber och nedsatt vätskeintag

Vid vanlig vardagsaktivitet och måttlig träning räcker oftast vatten och normal mat.

Vid misstänkt värmeslag ska man inte försöka behandla tillståndet enbart med dryck. Läs mer i artikeln om värmeslag och värmeutmattning.

Vätskeersättning efter alkohol

Vätskeersättning behandlar inte alkoholförgiftning och gör inte att alkohol lämnar kroppen snabbare. Den ska inte användas för att göra fortsatt alkoholkonsumtion säkrare.

En vaken person som kan svälja kan dricka vatten eller vätskeersättning i små mängder vid vätskebrist. Ge aldrig dryck till en person som är mycket slö, medvetslös, förvirrad eller har svårt att svälja.

Ring 112 om en alkoholpåverkad person:

  • inte går att väcka
  • andas långsamt eller oregelbundet
  • får kramper
  • kräks och inte kan skydda luftvägarna
  • blir blå om läpparna
  • har skadat huvudet
  • är kraftigt nedkyld

Tecken på vätskebrist

Vanliga tecken är:

  • törst
  • torr mun
  • huvudvärk
  • trötthet
  • yrsel
  • mörkgul urin
  • mindre urin än vanligt

Hos barn kan tecken på vätskebrist vara:

  • barnet är ovanligt trött eller irriterat
  • torra läppar och torr mun
  • färre våta blöjor
  • mörk urin
  • inga tårar när barnet gråter
  • insjunkna ögon
  • barnet vill inte eller orkar inte dricka

Att nypa i huden är inte ett tillförlitligt test för vätskebrist, särskilt inte hos äldre personer.

När bör du kontakta vården?

Kontakta vården om:

  • ett spädbarn eller litet barn har upprepade kräkningar eller diarréer
  • personen inte kan behålla vätska
  • diarrén är kraftig eller långvarig
  • det finns blod i avföringen eller kräkningen
  • personen har hög feber eller svår buksmärta
  • urinmängden tydligt minskar
  • personen blir allt tröttare eller svagare
  • tecken på vätskebrist inte förbättras
  • personen har diabetes, njursjukdom, hjärtsjukdom eller annan allvarlig sjukdom
  • personen har ordinerats begränsat vätskeintag

Personer med hjärt- eller njursjukdom ska inte automatiskt öka vätske- eller saltintaget. Följ individuella medicinska råd.

Sök omedelbar vård vid allvarliga symtom

Ring 112 om personen:

  • är medvetslös eller svår att väcka
  • är förvirrad eller får kramper
  • har svårt att andas
  • inte kan svälja
  • visar tecken på cirkulationssvikt
  • har misstänkt värmeslag
  • är kraftigt uttorkad och snabbt försämras

Ge inte dryck till en person som är medvetslös, förvirrad, krampar eller har svårt att svälja. Vätskan kan då hamna i luftvägarna.

Om normalt vätskebehov

Det dagliga vätskebehovet varierar med bland annat:

  • ålder och kroppsstorlek
  • matens vätskeinnehåll
  • temperatur och luftfuktighet
  • fysisk aktivitet
  • feber
  • graviditet och amning
  • hjärt- och njurfunktion
  • läkemedelsbehandling

Generella tabeller kan inte användas för att bestämma hur mycket en sjuk person eller ett barn ska dricka. Vid större vätskeförluster behöver mängden anpassas efter symtom, ålder, vikt och pågående förluster.

Källor

WHO – Diarrhoeal disease

WHO – Oral rehydration solution vid vätskeförlust

UNICEF – Oral rehydration salts

Senast uppdaterad: 14 augusti 2026.

Informationen är allmän och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling.