SI-systemet

SI-Systemet

SI betyder Système International d’Unités, d v s franska   för “det internationella måttenhetssystemet”. Bokstäverna SI används på alla språk för att beteckna detta system. SI-systemet blev en standard på en internationell kongress 1960 och används i stora delar av världen.

SI-systemet är uppbyggt av enheter tillhörande två olika klasser: sju grundenheter, som definieras fysikaliskt, och ett antal härledda enheter, som bildas genom att kombinera grundenheterna enligt enkla geometriska och fysikaliska lagar.

Storheter och enheter

(Äldre enheter anges inom parentes)

1. spänning = resistans × strömstyrka
2. effekt = spänning × strömstyrka
3. energi = effekt × tid
4. Om hörbarhetströskeln betecknas med x är ljudintensiteten 10x W/m2 = 10 dB, ljudintensiteten 103x = 30 dB osv. Hörnivån är 20 phon om ljudet hörs lika starkt som en ton med frekvensen 1000 Hz och ljudnivån är 20 dB.

Storheter och enheter för joniserande strålning

(Äldre enheter anges inom parentes)

1. Effektiv helkroppsdos = dosekvivalent korrigerad för organkänslighet för strålning. Dosekvivalent kallas också för biologisk dos eller EBR-dos. Den biologiska verkan av strålningen skall vara lika oavsett strålslag. Dosekvivalenten fås genom att man multiplicerar den absorberade dosen med ett jämförelsetal, EBR-faktorn, som är olika för olika strålslag. För gamma-och betastrålning är den 1 och för alfa-och neutronstrålning är den större.

Joniserande strålning

Joniserande strålning har förmåga att slita loss elektroner från atomer som strålningen passerar varvid det bildas joner. Fenomenet kallas jonisation. Det är genom denna process som levande celler skadas. Joniserande strålning kan registreras med ett GM-rör (Geiger-Müller rör).

Tillåtna doser

Summan av den strålning individerna erhållit i en bestrålad befolkning mäts i manSv. Svenska statens strålskyddsinstitut, SSI, utfärdar bestämmelser för Sverige. Internationella strålskyddskommissionen, ICRP, rekommenderar högsta tillåtna dos: