Sår och sårvård

Sår kan uppstå genom skärning, skavning, stick, slag, klämning eller brännskada. Mindre och ytliga sår går ofta att behandla hemma. Stora, djupa eller mycket smutsiga sår kan däremot behöva bedömas av vården.

Hur snabbt ett sår läker påverkas bland annat av sårets djup, placering, blodcirkulationen, ålder och allmänt hälsotillstånd. Diabetes, nedsatt immunförsvar och försämrad blodcirkulation kan göra att läkningen tar längre tid och att risken för infektion ökar.

Så tar du hand om ett mindre sår

1. Stoppa blödningen

Tryck en ren kompress eller ett rent, vikt tygstycke stadigt mot såret i 10–15 minuter. Behåll trycket utan att lyfta kompressen för att kontrollera blödningen under tiden.

Om blodet tränger igenom kan du lägga ytterligare en kompress ovanpå. Ta inte bort den första kompressen eftersom blödningen då kan börja om.

2. Rengör såret

Tvätta händerna innan du tar hand om såret.

Spola såret med rikligt med kroppstempererat kranvatten. Tvätta huden runt såret med mild tvål och vatten. Synligt grus och annan lös smuts kan försiktigt avlägsnas med en ren pincett eller fuktad kompress.

Använd inte sprit, väteperoxid eller starka rengöringsmedel i vanliga sår. Sådana produkter kan irritera och skada den nya vävnad som håller på att bildas.

Kontakta vården om det finns grus, glas, metall eller andra främmande föremål som du inte kan få bort.

3. Skydda såret

Täck såret med ett rent förband som inte fastnar i sårytan. Ett skyddat sår med lagom fuktighet läker ofta bättre än ett sår som får torka helt och bilda en hård sårskorpa.

Byt förband om det blir blött, smutsigt, blodigt eller lossnar. Ett rent och torrt förband behöver inte alltid bytas varje dag.

Spola ett mindre sår med kroppstempererat kranvatten och skydda det därefter med ett rent förband.

Olika typer av sår

Skrubbsår

Skrubbsår är ytliga hudskador som ofta uppstår vid fall mot asfalt, grus eller andra ojämna underlag.

Spola såret ordentligt med kroppstempererat kranvatten. Avlägsna försiktigt synligt grus och annan smuts med en ren pincett eller fuktad kompress.

Använd inte en tandborste eller något annat hårt föremål för att rengöra såret. Om grus eller asfalt sitter fast bör vården hjälpa till med rengöringen. Kvarvarande partiklar kan orsaka infektion eller bestående missfärgning i huden.

Täck skrubbsåret med ett förband som inte fastnar i sårytan. Byt förband när det blir blött, smutsigt eller lossnar.

Ett ytligt skrubbsår. Såret bör spolas rent och skyddas med ett förband som inte fastnar.

Skärsår

Skärsår orsakas ofta av knivar, glas eller andra vassa föremål. Ett litet och ytligt skärsår kan vanligtvis rengöras och täckas hemma.

Kontrollera att känseln och rörelseförmågan är normala. Ett skärsår som gapar, är djupt, fortsätter att blöda eller har påverkat känsel eller rörelse kan behöva bedömas av vården.

Sök även vård om glas eller något annat främmande föremål kan finnas kvar i såret.

Ett litet och ytligt skärsår med sårkanter som ligger nära varandra.

Så sätter du sårtejp

Steril sårtejp, exempelvis Steri-Strip, kan i vissa fall användas för att föra samman kanterna på ett mycket litet, rent och ytligt skärsår. Såret ska vara rakt, blödningen ska ha upphört och kanterna ska kunna mötas utan tydlig spänning. Djupare eller gapande sår behöver bedömas av vården.

  1. Tvätta händerna.
  2. Spola såret med kroppstempererat kranvatten och avlägsna synlig smuts.
  3. Stoppa blödningen genom att hålla en ren kompress stadigt mot såret.
  4. Torka huden runt såret noggrant. Tejpen fäster sämre på fuktig eller fet hud.
  5. För försiktigt ihop sårkanterna. Kanterna ska mötas men inte läggas ovanpå varandra.
  6. Fäst den första tejpremsan mitt över såret. Remsan ska ligga tvärs över såret, i ungefär 90 graders vinkel – inte längs med såret.
  7. Fäst först remsans ena ände på huden. För sedan försiktigt ihop sårkanterna och fäst den andra änden.
  8. Sätt fler remsor parallellt med den första och med små mellanrum. Börja i mitten och fortsätt växelvis mot sårändarna.
  9. Dra inte tejpen så hårt att huden veckas, blir blek eller känns domnad.
  10. Skydda vid behov området med ett torrt förband, särskilt om det finns risk att tejpen blir smutsig eller skaver mot kläder.
  11. Låt tejpremsorna sitta kvar enligt anvisningarna på förpackningen. Byt eller ta bort dem tidigare om de blir mycket smutsiga, lossnar helt eller om huden reagerar på tejpen.

För ihop sårkanterna försiktigt och sätt remsorna tvärs över såret. Börja i mitten och fortsätt med parallella remsor.

Använd inte sårtejp på

  • skrubbsår eller skavsår
  • sticksår
  • djur- eller människobett
  • smutsiga eller infekterade sår
  • sår som fortsätter blöda
  • djupa eller kraftigt gapande sår
  • sår där djupare vävnad är synlig
  • sår där känsel eller rörelseförmåga har påverkats
  • sår där kanterna inte kan föras samman utan tydlig spänning

Ett djupt eller gapande sår kan behöva sys, limmas eller behandlas på annat sätt.

Sticksår

Sticksår kan se små ut på hudytan men gå djupt ner i vävnaden. De kan orsakas av exempelvis en spik, nål, tagg eller ett annat vasst föremål.

Spola såret med vatten och täck det med ett rent förband. Försök inte gräva efter ett föremål som sitter djupt. Ta inte själv bort ett stort eller djupt fastsittande föremål.

Kontakta vården om sticksåret är djupt, sitter nära en led, har gått genom en sko, innehåller ett främmande föremål eller har förorenats med jord.

Skavsår och blåsor

Skavsår uppstår genom upprepad friktion och är särskilt vanliga på fötterna.

Tvätta och torka huden. Låt helst huden över en hel blåsa vara kvar eftersom den skyddar den känsliga huden under. Skydda området med ett vanligt förband eller skavsårsplåster.

Om blåsan går sönder kan området spolas med vatten och täckas med ett rent förband. Undvik att klippa bort huden över blåsan om den fortfarande skyddar sårytan.

En hel skavsårsblåsa. Huden över blåsan skyddar området och bör om möjligt lämnas kvar.

Mindre kläm och krosskador

En kläm eller krosskada kan orsaka svullnad, blåmärke och skador under huden även om huden ser hel ut.

Avlasta den skadade kroppsdelen. Kyla inlindad i en handduk kan användas korta stunder för att lindra smärta och svullnad. Lägg inte is direkt mot huden.

Kontrollera känsel, färg och rörelseförmåga. Kontakta vården om kroppsdelen blir mycket svullen, kall, blek eller blå, om smärtan är kraftig eller om du inte kan röra den normalt.

En mindre klämskada kan ge lokal svullnad och blåmärke trots att huden är hel.

Operationssår

Följ i första hand instruktionerna du fick efter operationen. Förband och stygn ska skötas och tas bort enligt vårdens anvisningar.

Kontakta mottagningen om operationssåret börjar glipa, vätska mycket eller visar tecken på infektion.

Brännskador

Brännskador ska behandlas på ett annat sätt än vanliga sår. Läs mer i guiden Brännskador och egenvård.

Så läker ett sår

Sårläkningen sker i flera överlappande faser:

  1. Blödningen stoppas. Blodet levrar sig och bildar ett tillfälligt skydd.
  2. Såret rensas. Immunförsvaret avlägsnar bakterier, skadade celler och främmande material. En mindre rodnad, svullnad och ömhet kan förekomma i början.
  3. Ny vävnad bildas. Nya blodkärl, bindväv och hudceller växer fram.
  4. Ärret mognar. Vävnaden blir successivt starkare och ärret bleknar. Denna process kan fortsätta under flera månader.

Ett ytligt sår under olika faser av läkningen. Läkningstiden varierar beroende på sårets djup, placering och personens hälsa.

Tecken på sårinfektion

En mindre rodnad och ömhet kan vara normalt i början. Kontakta vården om något av följande utvecklas:

  • rodnaden sprider sig eller blir tydligt större
  • smärtan eller svullnaden ökar
  • huden runt såret blir allt varmare
  • såret börjar lukta illa
  • det kommer var eller grumlig vätska
  • du får feber eller känner dig sjuk
  • röda strimmor sprider sig från såret
  • såret inte visar tecken på läkning

Stelkramp

Stelkramp kan uppstå om bakterier från jord eller smuts kommer in i ett sår. Risken behöver framför allt bedömas vid djupa eller smutsiga sår, bett och sticksår.

Vuxna rekommenderas i Sverige en påfyllnadsdos mot stelkramp vart tjugonde år. Vid en sårskada kan behovet av vaccination bero på hur såret uppstod och vilka vaccinationer du tidigare har fått.

Kontakta vården om såret är djupt eller förorenat och du är osäker på ditt vaccinationsskydd.

När behöver du söka vård?

Kontakta vården om:

  • såret är djupt, stort eller gapar
  • djupare vävnad är synlig
  • blödningen inte upphör trots stadigt tryck
  • känseln eller rörelseförmågan är nedsatt
  • såret sitter vid ögat, i ansiktet, på handen, över en led eller vid könsorganen
  • såret har orsakats av ett djur- eller människobett
  • ett främmande föremål sitter kvar
  • du inte kan rengöra såret ordentligt
  • skadan har orsakats av en kraftig klämning eller krossning
  • du har diabetes, nedsatt immunförsvar eller dålig blodcirkulation
  • såret visar tecken på infektion
  • du är osäker på ditt skydd mot stelkramp

Ring 112 vid en kraftig blödning som inte går att kontrollera, särskilt om blodet sprutar eller personen blir blek, kallsvettig, yr eller medvetslös.

Källor

Senast uppdaterad: 13 augusti 2026.

Informationen är allmän och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning.