Näsblödning och egenvård

Näsblödning uppstår när ytliga blodkärl i näsans slemhinna brister. Det är vanligt och går oftast att stoppa själv med rätt teknik.

De flesta blödningar kommer från främre delen av näsan. Bakre näsblödning är ovanligare men kan vara kraftigare och medföra att mycket blod rinner ner i svalget.

Vanliga orsaker

Näsblödning kan bland annat bero på:

  • torra eller irriterade slemhinnor
  • förkylning och upprepade snytningar
  • att man petar eller river i näsan
  • slag eller annan skada mot näsan
  • felaktig eller långvarig användning av nässprej
  • blodförtunnande läkemedel
  • sjukdomar som påverkar blodets förmåga att levra sig

Högt blodtryck är inte alltid den direkta orsaken, men kan göra en blödning svårare att stoppa.

Så stoppar du näsblödningen

  1. Sätt dig upp och luta huvudet lätt framåt. Lägg inte huvudet bakåt eftersom blodet då kan rinna ner i svalget.
  2. Spotta ut blod som kommer ner i munnen. Att svälja mycket blod kan orsaka illamående och kräkningar.
  3. Om näsan är fylld av lösa koagler kan du försiktigt snyta ut dem en gång innan du börjar komprimera.
  4. Kläm ihop näsans mjuka delar precis nedanför näsbenet.
  5. Håll ett stadigt tryck utan att släppa under minst 10 till 15 minuter. Andas genom munnen.
  6. Kontrollera tiden med en klocka. Släpp inte greppet för att undersöka näsan under tiden.
  7. Om det fortfarande blöder, upprepa kompressionen i ytterligare 10 till 15 minuter.

Trycket ska ligga över näsvingarna och den mjuka delen av näsan. Att trycka över näsroten eller det hårda näsbenet hjälper inte.

Om blödningen fortsätter

Blodstillande vadd från apotek kan användas enligt anvisningen på förpackningen.

Ett annat alternativ är att försiktigt placera en liten bomullstuss fuktad med matolja i den främre delen av den blödande näsborren. Oljan minskar risken för att bomullen fastnar i slemhinnan. Kläm därefter ihop näsans mjuka delar igen.

För inte in tussen långt och använd inte ett litet föremål som kan försvinna in i näsan. Bomullen ska ha en del kvar utanför näsborren så att den enkelt kan tas bort.

Kärlsammandragande nässprej kan ibland användas på en bomullstuss för att minska blödningen. Följ produktens åldersgräns och bruksanvisning. Sådana läkemedel passar inte alla, bland annat vid vissa hjärt- och kärlsjukdomar. Fråga apotekspersonal om du är osäker.

En kall handduk över näsan och kinderna kan kännas behaglig, men kompressionen av näsvingarna är den viktigaste åtgärden.

När blödningen har upphört

När det har slutat blöda behöver det nybildade koaglet få vara orört. Under det närmaste dygnet bör du därför undvika att:

  • peta i näsan
  • snyta dig kraftigt
  • böja huvudet långt nedåt
  • träna eller lyfta tungt
  • ta mycket varma duschar eller bad
  • dricka mycket heta drycker
  • använda alkohol

Om du behöver nysa, gör det med öppen mun för att minska trycket i näsan.

Förebygg nya näsblödningar

Fukta torra slemhinnor

Koksaltspray eller koksaltdroppar kan användas flera gånger om dagen. Vid mycket torra slemhinnor kan mjukgörande näsolja eller nässalva vara till hjälp.

Applicera produkten försiktigt i den främre delen av näsan och följ anvisningarna på förpackningen.

Var försiktig med nässpray

Kortisonsprej mot allergi kan irritera nässkiljeväggen om strålen riktas fel. Rikta sprejen snett utåt mot örat på samma sida och inte mot nässkiljeväggen.

Avsvällande nässprej ska inte användas längre än vad som anges på förpackningen.

Undvik att skada slemhinnan

Peta inte i näsan och håll naglarna korta. Snyt dig försiktigt när slemhinnorna är irriterade eller torra.

Blodförtunnande läkemedel

Blodförtunnande läkemedel och trombocythämmare kan göra att näsblödningen blir kraftigare eller pågår längre.

Sluta inte med ett ordinerat läkemedel på egen hand. Ett avbrott kan öka risken för blodpropp, stroke eller annan allvarlig komplikation. Kontakta den mottagning som ansvarar för behandlingen om näsblödningarna återkommer.

Receptfria läkemedel med acetylsalicylsyra och vissa antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel kan också öka blödningsbenägenheten. Fråga apotekspersonal eller läkare vilket alternativ som passar dig.

Främre och bakre näsblödning

Vid främre näsblödning kommer blodet oftast ur en näsborre och blödningen kan vanligen stoppas genom att klämma ihop näsvingarna.

Vid bakre näsblödning kan det rinna mycket blod ner i svalget trots att näsan hålls ihop. Blodet kan även komma ur båda näsborrarna. Denna typ av blödning är vanligare hos äldre personer och kan kräva behandling på sjukhus.

När bör du söka vård?

Sök medicinsk bedömning om:

  • blödningen inte har upphört efter 20 till 30 minuters korrekt kompression
  • det fortsätter att rinna mycket blod ner i svalget
  • blödningen är kraftig eller kommer från båda näsborrarna
  • du blir yr, svag, blek eller kallsvettig
  • näsblödningen började efter ett kraftigt slag mot huvudet eller näsan
  • näsan ser sned ut eller är kraftigt svullen efter en skada
  • du får återkommande näsblödningar utan tydlig orsak
  • du samtidigt får många eller stora blåmärken
  • du blöder från tandköttet eller andra delar av kroppen
  • du använder blodförtunnande läkemedel och har en blödning som är svår att stoppa
  • ett litet barn har återkommande eller kraftiga näsblödningar

Ring 112 vid mycket kraftig blödning, påverkat medvetande, andningssvårigheter eller tydliga tecken på cirkulationspåverkan.

Sammanfattning

Sitt upp, luta huvudet lätt framåt och kläm ihop näsans mjuka delar utan avbrott i minst 10 till 15 minuter. Om blödningen fortsätter upprepas kompressionen.

Luta inte huvudet bakåt och sluta inte med blodförtunnande läkemedel på egen hand. Återkommande eller svårstoppade näsblödningar behöver medicinsk bedömning.

Källor

Senast medicinskt granskad: 13 augusti 2026.

Texten är avsedd som allmän information och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling.