Diarré och egenvård

Diarré och egenvård

Diarré innebär att avföringen blir lös eller vattnig och kommer oftare än vanligt. Besvären kan även ge magknip, illamående, gaser och ibland kräkningar eller feber.

Akut diarré beror ofta på en infektion i magen eller tarmen och brukar gå över inom några dagar. Det viktigaste är att ersätta vätskan och salterna som kroppen förlorar.

Vanliga orsaker

Diarré kan bland annat orsakas av:

  • virus, exempelvis calicivirus eller rotavirus
  • bakterier i förorenad mat eller dryck
  • matförgiftning
  • antibiotika och andra läkemedel
  • överkänslighet mot vissa livsmedel
  • stress och oro
  • tarmsjukdomar som celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom eller IBS

Diarré som börjar under eller efter en antibiotikabehandling behöver uppmärksammas, särskilt om du samtidigt får feber, blod i avföringen eller kraftig buksmärta.

Symtom som kan förekomma

Förutom lös avföring kan du få:

  • magknip
  • illamående och kräkningar
  • uppblåsthet och gaser
  • feber
  • trötthet
  • nedsatt aptit

Blod eller svart avföring räknas inte som ett normalt symtom vid vanlig magsjuka och bör bedömas av vården.

Drick regelbundet

Vid diarré förlorar kroppen både vatten och salter. Drick därför lite och ofta. Om du även kräks kan du börja med några teskedar vätska med några minuters mellanrum och sedan öka mängden försiktigt.

Vätskeersättning från apotek har en anpassad blandning av vatten, socker och salter. Det är särskilt värdefullt för barn, äldre personer och den som har förlorat mycket vätska.

Vatten, buljong och andra vanliga drycker kan vara tillräckliga vid lindriga besvär. Mycket söta drycker som läsk och koncentrerad juice kan däremot förvärra diarrén. Sportdryck har inte samma sammansättning som vätskeersättning och bör inte användas som enda ersättning vid större vätskeförluster.

Barn som ammas kan fortsätta att ammas. Ersättning kan vanligtvis också fortsätta att ges.

Ät när du orkar

Du behöver inte fasta. Börja äta när aptiten kommer tillbaka och välj gärna mindre portioner.

Mat som ofta fungerar bra är exempelvis:

  • ris, potatis eller pasta
  • gröt och bröd
  • banan
  • soppa
  • kokta grönsaker
  • ägg, fisk eller kyckling

Det finns inget behov av att bara äta banan, ris, äppelmos och rostat bröd. En sådan ensidig kost ger för lite energi och näring om den används längre än en kort tid.

Undvik gärna mycket fet, starkt kryddad eller mycket söt mat så länge magen är känslig. Alkohol och stora mängder koffein kan också förvärra besvären.

Mjölkprodukter behöver inte undvikas rutinmässigt. Efter en tarminfektion kan vissa personer tillfälligt bli känsligare för laktos. Minska då mängden mjölkprodukter under några dagar och prova sedan försiktigt igen.

Läkemedel mot diarré

Läkemedel med loperamid kan tillfälligt minska akut diarré hos vuxna och ungdomar över 12 år. Följ doseringen på förpackningen och använd inte läkemedlet längre än två dygn utan medicinsk rådgivning.

Använd inte loperamid om du har:

  • blod i avföringen
  • hög feber
  • uppspänd buk eller kraftig buksmärta
  • diarré i samband med antibiotikabehandling
  • ett pågående skov av inflammatorisk tarmsjukdom

Loperamid ska inte ges till barn under 12 år. Den som är gravid, ammar eller använder andra läkemedel bör fråga läkare eller apotekspersonal före användning.

Probiotika marknadsförs ofta vid magbesvär, men resultaten från studier varierar. Det är därför inte säkert att probiotika förkortar en vanlig diarré och det ersätter aldrig vätskeersättning.

Undvik att smitta andra

Magsjuka kan vara mycket smittsam. Tvätta händerna noggrant med tvål och vatten efter toalettbesök och innan du hanterar mat.

Handsprit är ett komplement men fungerar sämre mot exempelvis calicivirus. Handtvätt med tvål och vatten är därför särskilt viktig.

Tänk också på att:

  • använda en egen handduk
  • rengöra toalett, kranar och handtag
  • tvätta nedsmutsade kläder och sängkläder
  • inte laga mat åt andra medan du är sjuk
  • stanna hemma tills du har återhämtat dig och följa reglerna på din arbetsplats, skola eller förskola

Tecken på vätskebrist

Var uppmärksam på:

  • stark törst och torr mun
  • mörk urin
  • att du kissar mindre än vanligt
  • yrsel när du reser dig
  • ovanlig trötthet eller svaghet

Hos barn kan vätskebrist visa sig genom färre våta blöjor, torr mun, avsaknad av tårar, insjunkna ögon eller att barnet blir ovanligt trött och svårt att få kontakt med.

När bör du söka vård?

Kontakta vården om:

  • avföringen innehåller blod eller är svart
  • du har hög feber eller kraftig buksmärta
  • du inte kan behålla någon vätska
  • du kissar mycket mindre än vanligt
  • du blir yr, mycket svag eller påtagligt medtagen
  • diarrén började under eller efter antibiotikabehandling
  • besvären uppkom efter en utlandsresa och inte går över
  • diarrén blir värre eller inte börjar avta efter några dagar
  • diarrén återkommer eller fortsätter i mer än två veckor
  • du har diabetes, nedsatt immunförsvar eller annan sjukdom som ökar risken för komplikationer

Små barn och äldre personer kan bli uttorkade snabbare. Sök medicinsk rådgivning tidigare om ett spädbarn får upprepade vattniga diarréer, inte vill dricka eller visar tecken på vätskebrist.

Ring 112 om personen blir medvetslös, svår att väcka, förvirrad eller får tecken på allvarlig cirkulationspåverkan.

Sammanfattning

De flesta fall av akut diarré går över inom några dagar. Vätskeersättning, små mängder dryck ofta, vanlig mat efter förmåga och noggrann handhygien är grunden för egenvården.

Var särskilt uppmärksam på blod i avföringen, hög feber, kraftig buksmärta och tecken på uttorkning.

Källor

Senast medicinskt granskad: 14 augusti 2026.

Texten är avsedd som allmän information och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning.