Blåsor på huden – orsaker, egenvård och behandling

Skavsårsblåsa på hälen med skyddande plåster.
En blåsa är en liten vätskefylld förändring som bildas när hudens översta lager skadas eller skiljs från den underliggande huden. Vätskan fungerar som ett skydd för den känsliga huden som håller på att läka.
Vanliga skavsårsblåsor kan oftast behandlas hemma. Blåsor som uppstår efter brännskada, köldskada, kemikaliekontakt, infektion eller utan tydlig orsak kan däremot behöva bedömas av vårdpersonal.
Råden i denna artikel gäller främst blåsor på huden. Blåsor i munnen, på ögonen eller i underlivet kan ha andra orsaker och ska bedömas på annat sätt.
Vanliga orsaker till blåsor
Friktion och tryck
Den vanligaste orsaken är att huden utsätts för upprepad friktion eller tryck. Det kan exempelvis bero på:
- nya eller dåligt passande skor
- fuktiga strumpor
- långa promenader eller löpning
- arbete med handverktyg
- idrott och repetitiva rörelser
- hud som skaver mot kläder eller utrustning
Fukt, värme och fortsatt belastning ökar risken för att en friktionsblåsa bildas.
Brännskador
Het vätska, eld, ånga, varma föremål eller stark sol kan orsaka brännblåsor. Blåsbildning betyder att skadan går djupare än en ytlig hudrodnad.
Brännblåsor ska inte punkteras hemma.
Köldskador
Kraftig kyla kan skada huden och bilda blåsor. Huden kan samtidigt bli vit, blåaktig, hård, svullen eller känslolös.
Köldskador ska inte behandlas som vanliga skavsårsblåsor.
Kemikalier
Syror, alkaliska ämnen, rengöringsmedel och andra kemikalier kan ge irritation, blåsor eller frätskador. Symtomen kan ibland utvecklas efter en stund.
Infektioner
Virus och bakterier kan orsaka blåsor, exempelvis vid:
- herpesinfektion
- bältros
- vattkoppor
- svinkoppor
- vissa andra hudinfektioner
Infektionsorsakade blåsor kan vara smittsamma och ska inte punkteras.
Eksem och andra hudsjukdomar
Kontakteksem, allergiska reaktioner och vissa inflammatoriska eller autoimmuna hudsjukdomar kan ge blåsor. Misstänk detta om blåsorna återkommer, sitter på flera delar av kroppen eller uppstår utan tydlig friktion eller skada.
Läkemedelsreaktioner
I sällsynta fall kan blåsor vara tecken på en allvarlig läkemedelsreaktion, särskilt om de förekommer tillsammans med hudavlossning, sår i munnen, ögonbesvär, feber eller påverkat allmäntillstånd.
Hur ser en vanlig friktionsblåsa ut?
En friktionsblåsa är vanligtvis:
- rund eller oval
- fylld med klar eller ljus vätska
- öm vid tryck
- omgiven av lätt rodnad
- placerad där huden har utsatts för skav
Ibland kan blåsan innehålla blod. Det kallas blodblåsa och uppstår när även små blodkärl har skadats. En blodblåsa ska vanligtvis lämnas orörd.
Egenvård vid en hel skavsårsblåsa
Avlasta området

Ringformat avlastningsskydd placerat runt en skavsårsblåsa på hälen.
Avsluta eller förändra aktiviteten som orsakat skavet. Byt skor, strumpor, handskar eller utrustning om det behövs.
På foten kan trycket minskas genom att lägga ett mjukt avlastande skydd runt blåsan. Skyddet ska inte trycka direkt på själva blåsan.
Låt blåsan vara hel
Stick inte rutinmässigt hål på blåsan. Blåstaket skyddar den skadade huden mot smuts, friktion och infektion.
De flesta mindre blåsor läker av sig själva när området avlastas.
Rengör huden varsamt
Tvätta händerna innan du rör området. Rengör huden försiktigt med ljummet vatten och mild tvål. Torka genom att försiktigt badda huden.
Starka desinfektionsmedel, alkohol och väteperoxid behöver normalt inte användas och kan irritera den skadade huden.
Skydda mot fortsatt skav
Täck blåsan med ett rent plåster eller ett förband som inte fastnar i huden. Byt förband om det blir vått, smutsigt eller lossnar.
Ett hydrokolloidplåster kan ge stötdämpning och minska friktion vid en ren, ytlig skavsårsblåsa utan tecken på infektion. Följ anvisningarna på förpackningen.
Använd inte tätt hydrokolloidförband på en infekterad blåsa utan professionell rådgivning.
Om blåsan har spruckit
Om blåsan spricker av sig själv:
- Tvätta händerna.
- Skölj försiktigt med rent, ljummet vatten.
- Tvätta huden runt omkring med mild tvål.
- Låt den kvarvarande huden ligga kvar om den fortfarande sitter fast.
- Täck med ett rent, icke-vidhäftande förband.
- Byt förband när det blir vått, smutsigt eller lossnar.
- Kontrollera dagligen om rodnad, svullnad eller smärta ökar.
Dra inte bort blåstaket. Den kvarvarande huden fungerar som ett tillfälligt skydd. Helt lös, död eller smutsig hud kan ibland behöva avlägsnas av vårdpersonal.
Undvik rutinmässig användning av antibiotika- eller antiseptisk kräm utan medicinsk rekommendation.
Ska en stor blåsa tömmas?
En mycket stor eller spänd blåsa kan göra ont och försvåra gång eller arbete. Det är ändå säkrast att inte själv sticka hål på den, särskilt om blåsan:
- beror på en brännskada eller köldskada
- innehåller blod
- visar tecken på infektion
- sitter över en led
- sitter nära ögat eller i underlivet
- har okänd orsak
Vårdpersonal kan vid behov bedöma om blåsan ska tömmas under rena förhållanden och hur den därefter ska läggas om.
Personer med diabetes, nedsatt blodcirkulation, nedsatt känsel eller nedsatt immunförsvar bör inte själva punktera blåsor på fötterna.
Smärtlindring
Avlastning och ett skyddande förband ger ofta bäst smärtlindring.
Vid behov kan receptfria smärtstillande läkemedel användas enligt anvisningarna på förpackningen, om läkemedlet är lämpligt för personen.
Tänk på att:
- ibuprofen och andra antiinflammatoriska läkemedel inte passar alla
- paracetamol finns i flera olika preparat som inte ska kombineras så att den sammanlagda dosen blir för hög
- läkemedel till barn ska doseras efter barnets ålder och vikt
Fråga apotek eller vårdpersonal om du är osäker.
Blåsor efter brännskada
Vid en ny brännskada:
- Avlägsna värmekällan.
- Kyl skadan med svalt rinnande vatten.
- Ta försiktigt av smycken, klocka och kläder i närheten innan området svullnar.
- Ta inte bort material som har fastnat i huden.
- Använd inte is, smör, olja, tandkräm eller feta salvor.
- Stick inte hål på brännblåsorna.
- Skydda skadan med ett rent, löst förband efter kylningen.
Kyl inte ett stort hudområde så länge att personen blir nedkyld. Små barn och äldre blir lättare kalla.
Brännskador behöver bedömas skyndsamt om de:
- är större än den skadades egen hand
- sitter i ansiktet, på händerna, fötterna eller i underlivet
- sitter över en större led
- ser vita, grå, bruna eller svarta ut
- känns bedövade
- har orsakats av elektricitet eller kemikalier
- har drabbat ett litet barn
- förekommer efter inandning av rök, ånga eller het gas
Blåsor efter kontakt med kemikalier
Vid kemikalier på huden:
- avbryt exponeringen
- ta av förorenade kläder och smycken
- borsta försiktigt bort torrt pulver innan sköljning, om det kan göras säkert
- spola huden omedelbart och rikligt med rinnande vatten
- undvik att sprida kemikalien till andra hudområden
- kontrollera produktens säkerhetsinformation
- kontakta Giftinformationscentralen för ämnesspecifika råd
Försök inte neutralisera en syra med ett alkaliskt ämne eller tvärtom. Den kemiska reaktionen kan utveckla värme och förvärra skadan.
Blåsbildning, ihållande smärta eller tecken på frätskada efter kemikaliekontakt ska bedömas av vården.
Blåsor efter köldskada
Vid misstänkt köldskada:
- gå till en varm och skyddad plats
- ta av våta kläder
- skydda området mot fortsatt kyla
- gnugga eller massera inte huden
- använd inte direkt värme från element, eld eller värmedyna
- punktera inte blåsorna
- undvik att belasta en köldskadad fot
Köldskada med blåsor, känselbortfall, uttalad smärta eller missfärgad hud behöver bedömas av vårdpersonal.
Tecken på infektion
Kontakta vården om du får:
- ökande rodnad
- tilltagande värme eller svullnad
- ökande smärta
- var eller illaluktande vätska
- röda strimmor från området
- feber eller sjukdomskänsla
- ett sår som inte börjar läka
En liten rodnad precis runt en ny friktionsblåsa behöver inte betyda infektion. Det är framför allt en tilltagande eller spridande rodnad tillsammans med ökande smärta, värme eller var som är misstänkt.
När bör blåsor bedömas av vården?
Kontakta vården om:
- blåsan är mycket stor eller smärtsam
- blåsan sitter på ett känsligt område
- du inte kan gå eller använda handen normalt
- blåsorna återkommer utan tydlig orsak
- många blåsor uppstår samtidigt
- blåsorna sitter i munnen, nära ögonen eller i underlivet
- blåsorna följer ett bandformat, smärtsamt område på ena sidan av kroppen
- ett nyfött eller mycket litet barn får blåsor
- blåsorna uppstod efter ett nytt läkemedel
- läkningen inte går framåt
- det finns tecken på infektion
Sök hjälp tidigare om du har diabetes, nedsatt cirkulation, nedsatt känsel eller nedsatt immunförsvar.
Sök omedelbar vård vid allvarliga symtom
Blåsor kan i sällsynta fall ingå i en allvarlig hudreaktion. Sök omedelbar vård om blåsor förekommer tillsammans med:
- snabbt utbredda hudförändringar
- hud som lossnar
- sår i munnen
- röda eller smärtande ögon
- hög feber
- andningsbesvär
- svullnad i ansikte, mun eller hals
- kraftigt påverkat allmäntillstånd
Det gäller särskilt om symtomen har börjat efter ett nytt läkemedel.
Så förebygger du skavsårsblåsor
Använd skor som passar
Skor ska ge tillräckligt med plats åt tårna och hålla hälen stabil utan att klämma. Nya skor bör användas under kortare stunder i början.
Välj lämpliga strumpor
Använd rena strumpor som transporterar bort fukt och sitter slätt utan veck. Byt strumpor om de blir våta.
Skydda utsatta områden tidigt
Sätt ett skavskydd, en mjuk tejp eller ett lämpligt plåster på området så snart huden börjar bli varm, öm eller irriterad. Vänta inte tills en blåsa redan har bildats.
Tejpen ska inte läggas för hårt och får inte försämra blodcirkulationen.
Håll huden lagom torr
Mycket fuktig hud blir känsligare för friktion. Torka fötterna ordentligt och byt fuktiga strumpor.
Mjukgörande kräm kan vara bra vid torr och sprucken hud men är inte ett allmänt skydd mot skavsårsblåsor. Mycket kräm precis före aktivitet kan göra huden hal och öka rörelsen i skon.
Använd handskar och rätt utrustning
Använd välpassande arbetshandskar vid arbete med verktyg. Kontrollera att sport- och arbetsutrustning inte skaver eller trycker.
Källor
Vårdhandboken – Förband och sårbehandlingsprodukter
Vårdhandboken – Rengöring och debridering
Läkemedelsboken – Blåsdermatoser
Giftinformationscentralen – Första hjälpen vid hudkontakt
Röda Korset – Första hjälpen vid brännskador
Senast uppdaterad: 14 augusti 2026.
Informationen är allmän och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling.
Blåsor på huden – orsaker, egenvård och behandling
En blåsa är en liten vätskefylld förändring som bildas när hudens översta lager skadas eller skiljs från den underliggande huden. Vätskan fungerar som ett skydd för den känsliga huden som håller på att läka.
Vanliga skavsårsblåsor kan oftast behandlas hemma. Blåsor som uppstår efter brännskada, köldskada, kemikaliekontakt, infektion eller utan tydlig orsak kan däremot behöva bedömas av vårdpersonal.
Råden i denna artikel gäller främst blåsor på huden. Blåsor i munnen, på ögonen eller i underlivet kan ha andra orsaker och ska bedömas på annat sätt.
Vanliga orsaker till blåsor
Friktion och tryck
Den vanligaste orsaken är att huden utsätts för upprepad friktion eller tryck. Det kan exempelvis bero på:
- nya eller dåligt passande skor
- fuktiga strumpor
- långa promenader eller löpning
- arbete med handverktyg
- idrott och repetitiva rörelser
- hud som skaver mot kläder eller utrustning
Fukt, värme och fortsatt belastning ökar risken för att en friktionsblåsa bildas.
Brännskador
Het vätska, eld, ånga, varma föremål eller stark sol kan orsaka brännblåsor. Blåsbildning betyder att skadan går djupare än en ytlig hudrodnad.
Brännblåsor ska inte punkteras hemma.
Köldskador
Kraftig kyla kan skada huden och bilda blåsor. Huden kan samtidigt bli vit, blåaktig, hård, svullen eller känslolös.
Köldskador ska inte behandlas som vanliga skavsårsblåsor.
Kemikalier
Syror, alkaliska ämnen, rengöringsmedel och andra kemikalier kan ge irritation, blåsor eller frätskador. Symtomen kan ibland utvecklas efter en stund.
Infektioner
Virus och bakterier kan orsaka blåsor, exempelvis vid:
- herpesinfektion
- bältros
- vattkoppor
- svinkoppor
- vissa andra hudinfektioner
Infektionsorsakade blåsor kan vara smittsamma och ska inte punkteras.
Eksem och andra hudsjukdomar
Kontakteksem, allergiska reaktioner och vissa inflammatoriska eller autoimmuna hudsjukdomar kan ge blåsor. Misstänk detta om blåsorna återkommer, sitter på flera delar av kroppen eller uppstår utan tydlig friktion eller skada.
Läkemedelsreaktioner
I sällsynta fall kan blåsor vara tecken på en allvarlig läkemedelsreaktion, särskilt om de förekommer tillsammans med hudavlossning, sår i munnen, ögonbesvär, feber eller påverkat allmäntillstånd.
Hur ser en vanlig friktionsblåsa ut?
En friktionsblåsa är vanligtvis:
- rund eller oval
- fylld med klar eller ljus vätska
- öm vid tryck
- omgiven av lätt rodnad
- placerad där huden har utsatts för skav
Ibland kan blåsan innehålla blod. Det kallas blodblåsa och uppstår när även små blodkärl har skadats. En blodblåsa ska vanligtvis lämnas orörd.
Egenvård vid en hel skavsårsblåsa
Avlasta området
Avsluta eller förändra aktiviteten som orsakat skavet. Byt skor, strumpor, handskar eller utrustning om det behövs.
På foten kan trycket minskas genom att lägga ett mjukt avlastande skydd runt blåsan. Skyddet ska inte trycka direkt på själva blåsan.
Låt blåsan vara hel
Stick inte rutinmässigt hål på blåsan. Blåstaket skyddar den skadade huden mot smuts, friktion och infektion.
De flesta mindre blåsor läker av sig själva när området avlastas.
Rengör huden varsamt
Tvätta händerna innan du rör området. Rengör huden försiktigt med ljummet vatten och mild tvål. Torka genom att försiktigt badda huden.
Starka desinfektionsmedel, alkohol och väteperoxid behöver normalt inte användas och kan irritera den skadade huden.
Skydda mot fortsatt skav
Täck blåsan med ett rent plåster eller ett förband som inte fastnar i huden. Byt förband om det blir vått, smutsigt eller lossnar.
Ett hydrokolloidplåster kan ge stötdämpning och minska friktion vid en ren, ytlig skavsårsblåsa utan tecken på infektion. Följ anvisningarna på förpackningen.
Använd inte tätt hydrokolloidförband på en infekterad blåsa utan professionell rådgivning.
Om blåsan har spruckit
Om blåsan spricker av sig själv:
- Tvätta händerna.
- Skölj försiktigt med rent, ljummet vatten.
- Tvätta huden runt omkring med mild tvål.
- Låt den kvarvarande huden ligga kvar om den fortfarande sitter fast.
- Täck med ett rent, icke-vidhäftande förband.
- Byt förband när det blir vått, smutsigt eller lossnar.
- Kontrollera dagligen om rodnad, svullnad eller smärta ökar.
Dra inte bort blåstaket. Den kvarvarande huden fungerar som ett tillfälligt skydd. Helt lös, död eller smutsig hud kan ibland behöva avlägsnas av vårdpersonal.
Undvik rutinmässig användning av antibiotika- eller antiseptisk kräm utan medicinsk rekommendation.
Ska en stor blåsa tömmas?
En mycket stor eller spänd blåsa kan göra ont och försvåra gång eller arbete. Det är ändå säkrast att inte själv sticka hål på den, särskilt om blåsan:
- beror på en brännskada eller köldskada
- innehåller blod
- visar tecken på infektion
- sitter över en led
- sitter nära ögat eller i underlivet
- har okänd orsak
Vårdpersonal kan vid behov bedöma om blåsan ska tömmas under rena förhållanden och hur den därefter ska läggas om.
Personer med diabetes, nedsatt blodcirkulation, nedsatt känsel eller nedsatt immunförsvar bör inte själva punktera blåsor på fötterna.
Smärtlindring
Avlastning och ett skyddande förband ger ofta bäst smärtlindring.
Vid behov kan receptfria smärtstillande läkemedel användas enligt anvisningarna på förpackningen, om läkemedlet är lämpligt för personen.
Tänk på att:
- ibuprofen och andra antiinflammatoriska läkemedel inte passar alla
- paracetamol finns i flera olika preparat som inte ska kombineras så att den sammanlagda dosen blir för hög
- läkemedel till barn ska doseras efter barnets ålder och vikt
Fråga apotek eller vårdpersonal om du är osäker.
Blåsor efter brännskada
Vid en ny brännskada:
- Avlägsna värmekällan.
- Kyl skadan med svalt rinnande vatten.
- Ta försiktigt av smycken, klocka och kläder i närheten innan området svullnar.
- Ta inte bort material som har fastnat i huden.
- Använd inte is, smör, olja, tandkräm eller feta salvor.
- Stick inte hål på brännblåsorna.
- Skydda skadan med ett rent, löst förband efter kylningen.
Kyl inte ett stort hudområde så länge att personen blir nedkyld. Små barn och äldre blir lättare kalla.
Brännskador behöver bedömas skyndsamt om de:
- är större än den skadades egen hand
- sitter i ansiktet, på händerna, fötterna eller i underlivet
- sitter över en större led
- ser vita, grå, bruna eller svarta ut
- känns bedövade
- har orsakats av elektricitet eller kemikalier
- har drabbat ett litet barn
- förekommer efter inandning av rök, ånga eller het gas
Blåsor efter kontakt med kemikalier
Vid kemikalier på huden:
- avbryt exponeringen
- ta av förorenade kläder och smycken
- borsta försiktigt bort torrt pulver innan sköljning, om det kan göras säkert
- spola huden omedelbart och rikligt med rinnande vatten
- undvik att sprida kemikalien till andra hudområden
- kontrollera produktens säkerhetsinformation
- kontakta Giftinformationscentralen för ämnesspecifika råd
Försök inte neutralisera en syra med ett alkaliskt ämne eller tvärtom. Den kemiska reaktionen kan utveckla värme och förvärra skadan.
Blåsbildning, ihållande smärta eller tecken på frätskada efter kemikaliekontakt ska bedömas av vården.
Blåsor efter köldskada
Vid misstänkt köldskada:
- gå till en varm och skyddad plats
- ta av våta kläder
- skydda området mot fortsatt kyla
- gnugga eller massera inte huden
- använd inte direkt värme från element, eld eller värmedyna
- punktera inte blåsorna
- undvik att belasta en köldskadad fot
Köldskada med blåsor, känselbortfall, uttalad smärta eller missfärgad hud behöver bedömas av vårdpersonal.
Tecken på infektion
Kontakta vården om du får:
- ökande rodnad
- tilltagande värme eller svullnad
- ökande smärta
- var eller illaluktande vätska
- röda strimmor från området
- feber eller sjukdomskänsla
- ett sår som inte börjar läka
En liten rodnad precis runt en ny friktionsblåsa behöver inte betyda infektion. Det är framför allt en tilltagande eller spridande rodnad tillsammans med ökande smärta, värme eller var som är misstänkt.
När bör blåsor bedömas av vården?
Kontakta vården om:
- blåsan är mycket stor eller smärtsam
- blåsan sitter på ett känsligt område
- du inte kan gå eller använda handen normalt
- blåsorna återkommer utan tydlig orsak
- många blåsor uppstår samtidigt
- blåsorna sitter i munnen, nära ögonen eller i underlivet
- blåsorna följer ett bandformat, smärtsamt område på ena sidan av kroppen
- ett nyfött eller mycket litet barn får blåsor
- blåsorna uppstod efter ett nytt läkemedel
- läkningen inte går framåt
- det finns tecken på infektion
Sök hjälp tidigare om du har diabetes, nedsatt cirkulation, nedsatt känsel eller nedsatt immunförsvar.
Sök omedelbar vård vid allvarliga symtom
Blåsor kan i sällsynta fall ingå i en allvarlig hudreaktion. Sök omedelbar vård om blåsor förekommer tillsammans med:
- snabbt utbredda hudförändringar
- hud som lossnar
- sår i munnen
- röda eller smärtande ögon
- hög feber
- andningsbesvär
- svullnad i ansikte, mun eller hals
- kraftigt påverkat allmäntillstånd
Det gäller särskilt om symtomen har börjat efter ett nytt läkemedel.
Så förebygger du skavsårsblåsor
Använd skor som passar
Skor ska ge tillräckligt med plats åt tårna och hålla hälen stabil utan att klämma. Nya skor bör användas under kortare stunder i början.
Välj lämpliga strumpor
Använd rena strumpor som transporterar bort fukt och sitter slätt utan veck. Byt strumpor om de blir våta.
Skydda utsatta områden tidigt
Sätt ett skavskydd, en mjuk tejp eller ett lämpligt plåster på området så snart huden börjar bli varm, öm eller irriterad. Vänta inte tills en blåsa redan har bildats.
Tejpen ska inte läggas för hårt och får inte försämra blodcirkulationen.
Håll huden lagom torr
Mycket fuktig hud blir känsligare för friktion. Torka fötterna ordentligt och byt fuktiga strumpor.
Mjukgörande kräm kan vara bra vid torr och sprucken hud men är inte ett allmänt skydd mot skavsårsblåsor. Mycket kräm precis före aktivitet kan göra huden hal och öka rörelsen i skon.
Använd handskar och rätt utrustning
Använd välpassande arbetshandskar vid arbete med verktyg. Kontrollera att sport- och arbetsutrustning inte skaver eller trycker.
Källor
Vårdhandboken – Förband och sårbehandlingsprodukter
Vårdhandboken – Rengöring och debridering
Läkemedelsboken – Blåsdermatoser
Giftinformationscentralen – Första hjälpen vid hudkontakt
Röda Korset – Första hjälpen vid brännskador
Senast uppdaterad: 14 augusti 2026.
Informationen är allmän och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling.