Allergiska reaktioner – symtom och egenvård
Allergiska reaktioner – symtom, egenvård och varningssignaler
En allergisk reaktion uppstår när immunförsvaret reagerar mot ett ämne som vanligtvis är ofarligt. Ämnet kallas allergen. Vanliga allergen är exempelvis pollen, pälsdjur, födoämnen, läkemedel samt gift från bin och getingar.
Besvären kan vara lindriga och begränsade till ett område, men en allergisk reaktion kan ibland utvecklas snabbt och bli livshotande. Det är därför viktigt att känna igen varningssignalerna.
Vanliga symtom
En allergisk reaktion kan påverka ett eller flera organsystem.
Hud och slemhinnor
- klåda
- rodnad
- nässelutslag
- svullnad i exempelvis läppar, ögonlock eller ansikte
Näsa och ögon
- nysningar
- rinnande eller täppt näsa
- klåda i näsan
- röda, kliande eller rinnande ögon
Andning
- hosta
- heshet
- tryck över bröstet
- pipande eller väsande andning
- andningssvårigheter
Mage och tarm
- illamående
- kräkningar
- magsmärta
- diarré
Allmänna symtom
- plötslig trötthet eller svaghet
- yrsel eller svimningskänsla
- oro eller stark sjukdomskänsla
Anafylaxi – en allvarlig allergisk reaktion
Anafylaxi är en akut och potentiellt livshotande överkänslighetsreaktion. Reaktionen utvecklas ofta snabbt och påverkar vanligen flera delar av kroppen.
Varningssignaler kan vara:
- svullnad i tunga eller svalg
- svårt att andas eller svälja
- uttalad heshet
- pipande andning
- yrsel, svimningskänsla eller medvetslöshet
- kraftig allmänpåverkan
- snabbt tilltagande symtom från flera organsystem
Hudutslag förekommer ofta, men anafylaxi kan inträffa utan tydliga hudsymtom.
Gör så här vid misstänkt anafylaxi
- Använd en ordinerad adrenalinpenna omedelbart enligt den personliga behandlingsplanen. Pennan ges på utsidan av låret enligt anvisningarna för den aktuella produkten.
- Ring 112. Vänta inte för att se om symtomen går över.
- Lägg personen ner. Vid uttalade andningssvårigheter kan personen behöva sitta upp. En medvetslös person som andas placeras i stabilt sidoläge.
- Låt inte personen resa sig eller gå omkring.
- En andra adrenalinpenna kan behöva användas om symtomen inte förbättras eller återkommer. Följ den personliga behandlingsplanen och instruktionerna från 112.
- Stanna hos personen tills ambulansen kommer.
Antihistamin kan lindra vissa hudsymtom men verkar långsammare och kan inte behandla sviktande andning eller cirkulation. Det får därför aldrig ersätta adrenalin vid misstänkt anafylaxi.
Egenvård vid lindriga besvär
Egenvård kan vara lämplig när symtomen är lindriga, personen mår bra i övrigt och det inte finns några tecken på andnings- eller cirkulationspåverkan.
Undvik det som utlöser besvären
Försök att avbryta kontakten med det misstänkta allergenet. Vid pollenallergi kan det hjälpa att byta kläder, duscha och skölja håret efter längre vistelse utomhus.
Framkalla aldrig en ny reaktion genom att själv prova ett misstänkt födoämne eller läkemedel.
Antihistamin
Receptfria antihistaminer kan lindra exempelvis klåda, nässelutslag, nysningar och rinnande näsa. Följ doseringen i bipacksedeln eller de individuella instruktioner du har fått.
Vissa antihistaminer kan orsaka trötthet och påverka förmågan att köra bil eller hantera maskiner. Fråga apotek eller vårdpersonal om du är osäker på vilket läkemedel som passar, särskilt vid graviditet, amning, annan läkemedelsbehandling eller behandling av barn.
Besvär från näsan
Koksaltlösning kan användas för att skölja bort pollen och lindra nästäppa. Receptfria antihistaminer och vissa nässprayer kan också vara till hjälp. Följ anvisningarna för produkten och använd inte avsvällande nässpray längre än rekommenderat.
Besvär från ögonen
Allergiögondroppar kan lindra klåda och rinnande ögon. Undvik att gnugga ögonen. En ren, sval kompress kan kännas lindrande.
Sök rådgivning om du får ögonsmärta, ljuskänslighet, synförändringar eller ensidiga uttalade besvär.
Lindriga hudreaktioner
En sval kompress och oparfymerad mjukgörande kräm kan minska klåda och irritation.
Receptfri hydrokortisonkräm kan ibland användas under en begränsad tid vid små och lindriga inflammatoriska hudreaktioner. Följ produktens anvisningar. Använd inte krämen nära ögonen, på sår eller på större hudområden utan rådgivning. Särskilda försiktighetsregler gäller för barn och behandling i ansiktet.
Hydrokortisonkräm behandlar inte anafylaxi.
När bör du kontakta vården?
Kontakta vården för bedömning om:
- det är första gången du får en tydlig allergisk reaktion
- orsaken till reaktionen är oklar
- besvären återkommer eller blir mer uttalade
- du misstänker allergi mot mat eller läkemedel
- du har fått en reaktion efter ett bi- eller getingstick
- nässelutslag eller svullnad inte går tillbaka
- receptfria läkemedel inte ger tillräcklig lindring
- besvären påverkar sömn, arbete, skola eller vardag
- ett barn får återkommande allergiska reaktioner
- du behöver bedömas för allergiutredning eller förebyggande behandling
Allergitester bör göras efter en medicinsk bedömning. Ett positivt test visar inte alltid att symtomen orsakas av det testade ämnet och behöver därför värderas tillsammans med sjukdomshistorien.
Förebygg nya reaktioner
Om ett allergen har identifierats kan risken för nya reaktioner minskas genom att:
- läsa innehållsförteckningar och läkemedelsinformation noggrant
- informera vårdpersonal om kända läkemedelsallergier
- följa individuella råd om pollen, pälsdjur eller andra allergen
- ha ordinerade läkemedel tillgängliga
- kontrollera utgångsdatumet på läkemedlen
- bära de adrenalinpennor som har ordinerats
- se till att närstående vet var adrenalinpennorna finns och hur de används
- följa en skriftlig personlig behandlingsplan
Allergen immunterapi,, ibland kallad allergivaccination, kan vara aktuell vid vissa allergier. Behandlingen föregås av medicinsk utredning och passar inte alla.
Källor
Vårdgivare Skåne – Akut allergisk reaktion och anafylaxi
Senast uppdaterad: 14 augusti 2026.
Informationen är allmän och ersätter inte en individuell medicinsk bedömning, diagnos eller behandling.