Virtuell och förstärkt verklighet inom vården

Virtuell verklighet, VR, och förstärkt verklighet, AR, används inom flera delar av vården. Tekniken kan skapa träningsmiljöer, stödja rehabilitering och hjälpa patienter att förbereda sig inför vissa undersökningar och behandlingar.

Det finns också användningsområden inom kirurgisk planering, smärtbehandling och psykologisk behandling. Samtidigt varierar kunskapsläget mellan olika metoder. Tekniken behöver därför användas med ett tydligt syfte och följas upp på samma sätt som andra medicinska insatser.

Vad är virtuell verklighet?

Virtuell verklighet innebär att användaren upplever en datorgenererad miljö. Vanligtvis används ett headset med skärmar framför ögonen och sensorer som följer huvudets eller kroppens rörelser.

När användaren vrider på huvudet förändras bilden så att det känns som att man befinner sig inne i den virtuella miljön.

VR kan vara:

  • helt uppslukande genom ett headset
  • delvis uppslukande genom stora skärmar
  • en enklare digital miljö på dator eller surfplatta

Upplevelsen kan innehålla ljud, rörelse, uppgifter och återkoppling.

Vad är förstärkt verklighet?

Förstärkt verklighet innebär att digital information läggs ovanpå det användaren ser i den verkliga omgivningen.

Det kan ske genom:

  • en mobiltelefon eller surfplatta
  • särskilda glasögon
  • en skärm
  • en projektion över ett verkligt föremål eller en kroppsdel

AR ersätter alltså inte omgivningen på samma sätt som VR. Tekniken kompletterar det verkliga synfältet med exempelvis bilder, text, pilar eller tredimensionella modeller.

Utbildning av vårdpersonal

VR och AR kan användas för att träna på situationer som är svåra, ovanliga eller riskfyllda.

Studenter och vårdpersonal kan exempelvis öva på:

  • kliniska bedömningar
  • kirurgiska moment
  • akuta situationer
  • teamarbete och kommunikation
  • hantering av medicinsk utrustning
  • bemötande av patienter
  • hygien- och säkerhetsrutiner

En simulerad miljö gör det möjligt att upprepa ett moment utan att utsätta en patient för risk.

Tekniken ersätter däremot inte praktisk handledning, klinisk erfarenhet eller träning med riktiga patienter. Den bör användas som en del av utbildningen, inte som den enda undervisningsformen.

Rehabilitering

VR kan användas för att göra rehabiliteringsövningar mer varierade och tydliga. Patienten kan exempelvis sträcka sig efter virtuella föremål, träna balans eller öva på vardagliga situationer.

Tekniken studeras och används bland annat vid rehabilitering efter:

  • stroke
  • neurologiska sjukdomar
  • skador i rörelseapparaten
  • långvarig nedsättning av balans eller gångförmåga
  • vissa operationer

Systemet kan ge direkt återkoppling och registrera hur övningarna genomförs. För vissa patienter kan det öka motivationen att träna.

Övningarna behöver anpassas efter patientens förmåga. Det kan också behövas en fysioterapeut, arbetsterapeut eller annan behandlare som bedömer säkerheten och följer utvecklingen.

Psykologisk behandling

VR kan användas inom exponeringsbehandling. Patienten får då, under kontrollerade former, möta en situation som väcker rädsla eller obehag.

Det kan exempelvis handla om:

  • höjdrädsla
  • flygrädsla
  • social ångest
  • vissa traumarelaterade besvär
  • rädsla för djur eller andra bestämda situationer

Den virtuella miljön gör det möjligt att anpassa svårighetsgraden stegvis. Behandlaren kan avbryta eller förändra situationen utifrån patientens reaktion.

VR-exponering ska inte blandas ihop med ett vanligt spel eller en underhållningsapp. När tekniken används som psykologisk behandling behöver den ingå i en professionellt planerad behandling.

Smärta och oro vid medicinska procedurer

En virtuell miljö kan flytta uppmärksamheten från en obehaglig undersökning eller behandling. VR används och studeras därför som ett möjligt komplement vid vissa medicinska procedurer.

Patienten kan exempelvis få titta på en lugn miljö eller delta i en enkel aktivitet under proceduren.

Forskningen visar möjliga effekter på oro och smärtupplevelse i vissa situationer, men resultaten varierar. VR ersätter inte automatiskt bedövning, smärtlindring eller annan medicinsk behandling.

Förberedelse inför vård och behandling

En virtuell miljö kan visa hur en mottagning, undersökning eller behandling går till. Det kan hjälpa vissa patienter att känna igen miljön och förstå vad som kommer att hända.

Metoden kan exempelvis användas för att förbereda:

  • barn inför en undersökning
  • patienter inför en operation
  • personer med stark oro inför en vårdmiljö
  • patienter som ska lära sig hantera medicinsk utrustning

Förberedelsen behöver anpassas efter ålder, språk, kognitiv förmåga och hur mycket information personen vill ha.

Kirurgisk planering och stöd under ingrepp

Tredimensionella modeller kan skapas från medicinska bilder och användas för att planera ett ingrepp. Kirurgen kan då undersöka förhållandet mellan olika vävnader och strukturer före operationen.

AR kan även visa digital information i anslutning till det verkliga operationsområdet. Tekniken kan fungera som ett stöd, men den måste vara mycket noggrann.

Om en digital bild hamnar fel eller visar ett felaktigt djup kan det innebära en risk. Vårdpersonalen måste därför kunna kontrollera informationen med andra metoder och inte bli beroende av den digitala visningen.

Medicinsk produkt eller vanlig konsumentprodukt?

Ett vanligt VR-spel omfattas inte av samma krav som ett system som är avsett för medicinsk behandling eller diagnostik.

Om en VR- eller AR-produkt har ett medicinskt syfte kan den räknas som en medicinteknisk produkt. Då behöver den uppfylla särskilda krav och vara CE-märkt för sitt avsedda användningsområde inom EU.

Det är viktigt att kontrollera:

  • vad produkten är avsedd att användas till
  • vem som är tillverkare
  • om den är avsedd för patienter eller vårdpersonal
  • vilken utbildning som krävs
  • vilka risker och kontraindikationer som anges
  • hur patientuppgifter hanteras

En CE-märkning betyder inte att produkten passar alla patienter eller alla medicinska situationer.

Möjliga fördelar

När tekniken används på rätt sätt kan den bidra till:

  • möjlighet att öva i en säker miljö
  • upprepning av samma träningsmoment
  • behandling som kan anpassas stegvis
  • ökad motivation vid vissa rehabiliteringsövningar
  • bättre förberedelse inför undersökningar
  • visualisering av svårbegripliga anatomiska strukturer
  • stöd vid planering av vissa ingrepp

Nyttan beror på vilket problem tekniken ska lösa och hur väl metoden är utvärderad för den aktuella patientgruppen.

Biverkningar och risker

VR kan orsaka besvär som ibland kallas simulator- eller cybersjuka. Symtomen kan likna åksjuka och kan exempelvis vara:

  • yrsel
  • illamående
  • huvudvärk
  • trötthet
  • svettning
  • balanssvårigheter
  • ansträngda ögon
  • desorientering

Headsetets vikt kan också orsaka obehag i nacke och huvud.

Vissa personer kan reagera starkt på innehållet i en virtuell miljö. Detta är särskilt viktigt vid exponering för sådant som väcker rädsla eller traumatiska minnen.

Behandlingen behöver kunna pausas eller avbrytas och användaren bör befinna sig i en säker miljö där det inte finns risk att falla eller gå in i föremål.

Tillgänglighet och individuella behov

VR och AR passar inte alla. Tekniken kan vara svår att använda för personer med:

  • syn- eller hörselnedsättning
  • balansproblem
  • begränsad rörelseförmåga
  • vissa neurologiska besvär
  • kognitiva svårigheter
  • stark känslighet för rörelse eller visuella intryck

Utrustningen behöver kunna anpassas och rengöras mellan användarna. Det bör också finnas ett alternativ för den som inte vill eller kan använda tekniken.

Personuppgifter och säkerhet

Ett VR- eller AR-system kan registrera rörelser, blick, röst och reaktioner. I medicinska sammanhang kan dessa uppgifter säga mycket om en persons hälsa.

Det behöver vara tydligt:

  • vilka uppgifter som samlas in
  • varför uppgifterna behövs
  • vem som får tillgång till dem
  • hur länge de sparas
  • om uppgifter skickas till andra företag
  • hur systemet skyddas mot obehörig åtkomst

Medicinsk information bör hanteras i vårdgivarens godkända system och enligt gällande regler för patientuppgifter.

Vad visar forskningen?

Forskningen visar att VR kan vara ett användbart komplement inom vissa former av rehabilitering, exponeringsterapi och behandling av oro eller smärta.

Resultaten varierar dock mellan olika patientgrupper, produkter och behandlingsupplägg. Många studier är små och använder olika tekniska system, vilket gör resultaten svåra att jämföra.

Det går därför inte att säga att all VR-behandling fungerar på samma sätt. Varje användningsområde behöver bedömas separat.

Sammanfattning

VR och AR kan skapa nya möjligheter inom utbildning, rehabilitering, psykologisk behandling och medicinsk planering. Tekniken kan göra det möjligt att träna på situationer som annars är svåra att återskapa.

Samtidigt finns risk för yrsel, illamående, feltolkad information och bristande skydd av personuppgifter. Tekniken behöver vara medicinskt motiverad och anpassad efter patientens behov.

VR och AR ska därför ses som hjälpmedel som kan komplettera vårdpersonalens kunskap och patientens övriga behandling – inte som en ersättning för medicinsk bedömning eller mänsklig kontakt.

Källor och vidare läsning

Senast granskad: augusti 2026.