Köldskador och egenvård

Köldskador inträffar av naturliga skäl främst under de kalla vintermånaderna.

Skador på händer och fötter utgör 90 % av alla köldskador. Därefter följer öron, näsa, kinder och penis. Fingrar, tår, kinder och nästippar kan lätt bli ”förfrusna” vid mycket kallt eller blåsigt väder. Nedkylning (hypotermi) innebär att den centrala kroppstemperaturen är 35 grader eller lägre.

Olika grader av köldskador

En köldskada utvecklas i flera stadier.

Första graden

När endast hudytan är förfrusen räknas skadan som en förstagradsskada. Öron, näsa, kinder, fingrar och tår är mest utsatta för köldskador. Oftast visar sig skadan som vita fläckar på huden eftersom den förlorar sin blodförsörjning. Slutligen förlorar man känseln i huden, som känns domnad.

Symtom

Huden är vit tills den tinat upp.
Övergående sveda, brännande känsla och nedsatt känsel i 12–24 timmar efter skadan.
Det förfrusna hudpartiet är rörligt i förhållande till underlaget.
Rodnad hud med måttlig svullnad efter upptining.
Inga blåsor och ingen vävnadsdöd.

När en kylskada börjar tina kan man känna en stickande smärta som oftast går över ganska snabbt. Ibland kan det klia. När området tinat kan det bli svullet, rött och ibland bildas det små blåsor. Denna grad av köldskada ger ingen varaktig skada eftersom endast hudytan är drabbad. Det kan dock uppstå en långvarigt ökad känslighet för kyla efter en köldskada. Efter upptining av en ytlig köldskada är huden extra känslig för nya förfrysningar. Därför är det extra noga att man skyddar sig på det utsatta stället och undviker att låta kroppstemperaturen falla.

Andra graden

Något djupare hudskada. Blåsbildning, klart eller mjölkliknande innehåll. Blåsorna omges av svullnad och röd hud. Om förfrysningen fortsätter blir huden frusen och hård. Detta är en andragradsskada. De djupare hudskikten är ännu inte drabbade och huden är fortfarande rörlig i förhållande till underliggande vävnader. Denna typ av skada ger upphov till blåsor en eller två dagar efter förfrysningen. Blåsorna kan bli hårda och svarta. Lyckligtvis ser hudskadorna värre ut än de är. De flesta köldskador av andra graden läker inom 3–4 veckor. Det drabbade området kan för alltid bli extra känsligt för värme och kyla. Om det uppstår blåsor bör du söka läkare.

Symtom

Förlorad känsel och lokala cirkulationsrubbningar 24–48 timmar efter skadan.
Det förfrusna hudpartiet är rörligt i förhållande till underlaget.
Röd hud och kraftig svullnad efter upptining, vit hud före upptining.
Små eller stora blåsor, oftast med klar vätska.

Tredje graden

Underhudsskada. Ingen känsel i det frusna hudområdet, senare uppkommer värk och brännande smärta. Blodfyllda blåsor som utvecklas till en hård, svart skorpa efter cirka två veckor.

Symtom

Det förfrusna hudpartiet är inte rörligt i förhållande till underlaget.
Blåsor med blodigt innehåll.
Dött hudparti.

Fjärde graden

Muskel-, sen- och skelettskada. Vävnadsdöd (nekros) och vävnadsförlust.

Symtom

Djup, värkande smärta.
Det förfrusna hudpartiet är inte rörligt i förhållande till underlaget.

Ringa svullnad.
De första dagarna är det skadade området fuktigt, mörkrött eller blåfärgat (cyanotiskt). Senare blir de förfrusna partierna torra, svarta och skrumpna.

Egenvård

Upptäck köldskador . Det kan vara svårt att märka att man har fått en köldskada eftersom känseln försvinner. Titta efter vita fläckar på kinder, näsa och öron. Rör på fingrar och tår för att kontrollera att känseln finns kvar. Vicka på tårna, rör på fingrarna och grimasera med ansiktet för att hålla igång blodcirkulationen. Då kontrollerar du samtidigt att du har känseln kvar.
Se till att du kommer inomhus. Tag försiktigt av skor och strumpor, handskar och eventuella ringar.
Värm upp direkt men långsamt – hud mot hud. Värma händerna, till exempel i dina egna armhålor. Om fötter och tår är köldskadade, håll dem högt och värm dem i dina armhålor. Drick varm och täck över den del som är köldskadad med extra kläder, filtar eller värm den med din egen kroppsvärme. Men gnid inte området som är skadat. Fortsätt till dess huden får tillbaka sin normala färg. Målet med detta är att om möjligt återfå normal temperatur och blodgenomströmning i det köldskadade området.
Skynda inte på uppvärmningen .Försök aldrig värma upp köldskador snabbt, till exempel med alltför varmt vatten eller genom att intensivt gnugga eller gnida eller massera inte den skadade kroppsdelen. Detta riskerar förvärra istället för att läka. Använd inte heller varmvattenflaska direkt mot huden.
skyddar det skadade området. Om inte färgen återvänder snabbt (inom 15-20 minuter) eller om huden är sprucken, lägger du ett omslag med gasbinda och fäster med en löst sittande elastisk binda. Det skyddar det skadade området tills du kan få vård. Om det bildats blåsor på huden, ska du inte sticka hål på dem. Sådana här så kallade djupa köldskador ska alltid till sjukhus.
Den skadade kroppsdelen bör hållas högt de första timmarna efter skadan för att undvika eller minska svullnad.
Undvik alkohol, rökning och snusning. Rökning, snusning och alkohol försämrar kroppens möjligheter att försvara sig mot kyla och även kroppens möjlighet att läka efter en köldskada.

Förebygg köldskador

Ska du vistas ute när det är kallt och blåsigt, tänk på att:

Man märker inte alltid att man förfrusit sig, eftersom man snabbt tappar känseln i den nedkylda kroppsdelen.

Klä dig rätt. Löst sittande plagg i flera lager är bättre en ett enda tjockt lager. Använd inte kläder i bomull närmast kroppen. Ha vindtäta material ytterst för att hålla kalla vindar borta. Använd mössa och Ha med extra sockor och vantar om du skulle bli blöt. Fuktiga och kalla sockor eller vantar snabbt leder till köldskador på händer och fötter. Metall mot huden, till exempel smycken, glasögon eller armbandsklockor, ökar risken för köldskador.
Ren och torr hud klarar sig bäst mot kylan. Tvätta inte ansiktet eller raka dig inte på morgonen. Gör det kvällen innan istället så hinner huden bilda ett skyddande fettlager under natten. Det finns inga salvor som hjälper mot kyla.
Rökning, snusning och alkohol försvagar kroppens försvar mot kyla.

Har du en gång förfrusit dig är det lätt att du förfryser samma ställe igen. Var extra försiktig med att utsätta huden för kyla tills skadan läkt helt. Vind och fukt gör att du kyls ner mycket snabbare.

En del personer är mer känsliga för kyla. Var extra uppmärksam på minusgrader och kalla vindar om du har hjärt-och kärlsjukdomar, diabetes eller lider av så kallade vita fingrar.

Följder

Ytliga köldskador kan leda till nervskador och göra att du blir extra känslig för kyla och värme.
Allvarliga köldskador kan leda till permanenta vävnadsskador. Om du får en djup köldskada kan man i värsta fall behöva amputera kroppsdelen.
Om huden blir gulvit eller vit med blå marmorliknande mönster och känns hård och kall. Det kan vara tecken på en djup och allvarlig köldskada som genast måste tas om hand.

Tips

Det är viktigt att det skadade området värms upp snabbt. Det finns ett klart samband mellan hur länge förfrysningen av vävnaden pågår och graden av vävnadsskada.
Snabb och korrekt uppvärmning av det nedfrusna området är grunden i behandling av köldskador.
Upptining av större köldskador bör ofta vänta tills medicinsk behandling finns tillgänglig med tanke på smärtorna. Smärtstillande behandling krävs oftast. Vid djup/allvarlig köldskada är det bästa snabb uppvärmning i rent vatten som håller en temperatur på 37–39 °C. Upptiningen tar vanligtvis 10–30 minuter, men bör alltid pågå i minst 30 minuter. Det köldkadade området är då mjukt, elastiskt och rött.
När en djup förfrysningsskada har tinats upp på sjukhus är det vanligt att behandling i värmebad två gånger dagligen fortsätter i ytterligare några dagar. Sår måste vårdas och hållas rena för att undvika infektioner. Blåsor som inte smärtar får sitta kvar och täcks med löst sittande förband. Blåsor som smärtar måste ofta tömmas, men infektionsrisken är då stor. Lokalbehandling med aloe vera-kräm var sjätte timme kan vara till hjälp och kan eventuellt bidra till att minska vävnadsförlusten.
Om risken för infektion är stor krävs förebyggande antibiotikabehandling.
God sårrengöring minskar vävnadsskadan. Stelkrampsvaccin rekommenderas till patienter som inte har fullständig vaccination.
Om kroppstemperaturen är låg och patienten är intorkad (dehydrerad) i samband med köldskadan ska detta behandlas. varm. God vätsketillförsel är viktigt och varma vätskor rekommenderas., helst sockerhaltig, dryck.
Köldskadade extremiteter bör hållas högt och lindas in i sterila förband. Skadade fingrar och tår bör hållas åtskilda med hjälp av bandage.
Kirurgiska ingrepp kan med tiden bli nödvändiga efter allvarliga köldskador. Kirurgisk rensning eller amputation bör inte göras förrän man ser en klar gräns mellan levande och död vävnad. Oftast får man vänta i 3–6 veckor efter det att skadan inträffade. Vid en korrekt och försiktig behandling torkar ofta det skadade området in och avstöts så småningom. Om infektion uppstår kan det bli aktuellt med operation på ett tidigare stadium.
Vid allvarlig nerkylning och medvetslöshet måste cirkulation och andning övervakas.

Risken är stor att man gör mer skada än nytta om man värmer upp köldskadan på fel sätt. Undvik:

Vatten som är varmare än 39 °C kan ge mer smärtor under uppvärmningen.
Vatten som är varmare än 50 °C kan förvärra skadan och försämra prognosen.
Uppvärmning med varm, torr luft, till exempel från öppen eld eller hårtork, torkar ut det skadade området. Det är också svårt att kontrollera temperaturen.

Att gnida snö på det skadade området förvärrar tillståndet.

Undvik nedsatt blodcirkulation. Hindra inte blodcirkulationen till exempel genom hårt snörda skor, tättsittande kläder eller förband. Läkemedel som drar ihop blodkärlen i händer och fötter måste undvikas. Av samma skäl bör den köldskadade inte röka.