Klimatförändringar och hälsa

Klimatförändringar och hälsa – så kan människors hälsa påverkas

Klimatförändringar handlar inte bara om natur och miljö. Ett varmare klimat kan även påverka människors hälsa genom värmeböljor, försämrad luftkvalitet, längre pollensäsonger, översvämningar och förändrad spridning av vissa smittsamma sjukdomar.

I Sverige bedöms värmeböljor och fästingburna infektioner tillhöra de största klimatrelaterade hälsoriskerna. Hur mycket en person påverkas beror bland annat på ålder, hälsotillstånd, boendemiljö och möjligheten att skydda sig.

Värme påverkar kroppen

Kroppen reglerar sin temperatur genom bland annat svettning och ökat blodflöde till huden. Vid långvarig värme kan denna reglering bli ansträngd, särskilt om personen samtidigt får i sig för lite vätska.

Värme kan orsaka:

  • trötthet och svaghet
  • huvudvärk
  • yrsel
  • illamående
  • uttorkning
  • förvirring
  • försämring av hjärt-, kärl- och lungsjukdomar

Äldre personer är särskilt känsliga eftersom törstkänslan och kroppens förmåga att reglera temperaturen kan försämras med åldern. Även små barn, gravida, personer med funktionsnedsättning och människor med kroniska sjukdomar kan behöva extra stöd under varma perioder.

Vissa läkemedel kan påverka kroppens vätskebalans eller värmereglering. Den som använder läkemedel ska inte ändra doseringen på egen hand, men kan fråga läkare eller apotekspersonal om vad som gäller under en värmebölja.

Luftföroreningar och brandrök

Klimatförändringen kan påverka luftkvaliteten. Värme kan bidra till högre halter av marknära ozon, medan torka och skogsbränder kan öka mängden rök och små partiklar i luften.

Dålig luftkvalitet kan irritera luftvägarna och förvärra besvär hos personer med exempelvis astma, KOL eller hjärt-kärlsjukdom. Barn, äldre och personer med redan nedsatt hälsa är ofta mer känsliga.

Vid perioder med dålig luft kan det vara klokt att följa lokala rekommendationer och anpassa ansträngande aktiviteter utomhus.

Längre pollensäsonger

När temperaturen stiger och växtsäsongen blir längre kan vissa växter börja blomma tidigare och pollensäsongen pågå under en längre tid.

Det kan innebära fler eller mer långvariga besvär för personer med pollenallergi. Vanliga symtom är:

  • rinnande eller täppt näsa
  • nysningar
  • kliande och rinnande ögon
  • trötthet
  • försämrade astmabesvär

Personer med pollenallergi kan följa aktuella pollenprognoser och planera utomhusaktiviteter efter pollenhalterna.

Fästingar och andra smittor

Ett mildare klimat kan ge fästingar bättre möjlighet att överleva och sprida sig till nya områden. Det kan påverka förekomsten av fästingburna sjukdomar som borrelia och TBE.

Den som vistas i skog, högt gräs eller buskmark kan minska risken för fästingbett genom att bära täckande kläder och kontrollera huden efteråt. En fästing bör tas bort så snart som möjligt.

Globalt kan förändrade temperaturer och nederbörd även påverka myggburna sjukdomar. Det betyder inte att alla sådana sjukdomar automatiskt etableras i Sverige. Smittspridning påverkas också av bland annat djurliv, resande, sjukvård och samhällets smittskydd.

Vatten, livsmedel och översvämningar

Skyfall och översvämningar kan påverka dricksvatten, avloppssystem och livsmedelshantering. Förorenat vatten eller mat kan öka risken för mag- och tarminfektioner.

Fukt efter en översvämning kan även leda till mögel i byggnader. Det kan orsaka eller förvärra besvär från ögon och luftvägar, särskilt hos personer med astma eller allergi.

Vid problem med dricksvattnet är det viktigt att följa information från kommunen eller den lokala vattenleverantören.

Psykisk hälsa och klimatoro

Extremväder kan påverka den psykiska hälsan, särskilt hos människor som har förlorat sitt hem, sin försörjning eller sin känsla av trygghet. Oro inför klimatförändringar kan också förekomma utan att personen själv har drabbats av en katastrof.

Klimatoro är inte alltid något sjukligt. Oro kan vara en naturlig reaktion på ett verkligt problem. Den kan däremot bli belastande om den påverkar sömn, koncentration eller vardagsliv.

Det kan hjälpa att:

  • begränsa ett ständigt flöde av oroande nyheter
  • söka information från tillförlitliga källor
  • prata med andra om sina tankar
  • ägna tid åt återhämtning och sådant som ger mening
  • engagera sig i konkreta åtgärder på en rimlig nivå

Så kan du förbereda dig

Enskilda personer kan inte lösa klimatförändringen själva, men det går att förbereda sig för vissa hälsorisker.

Det kan vara bra att:

  • följa vädervarningar och lokala råd
  • dricka regelbundet under varma dagar
  • hålla bostaden så sval som möjligt
  • undvika hård fysisk ansträngning under dagens varmaste timmar
  • uppmärksamma äldre eller sjuka närstående vid värme
  • följa pollenprognoser och information om luftkvalitet
  • skydda sig mot fästingar
  • följa kommunens råd vid översvämning eller påverkat dricksvatten

Samhället har samtidigt ett stort ansvar för att minska utsläppen och anpassa bostäder, vård, omsorg och andra verksamheter till ett förändrat klimat.

Sammanfattning

Klimatförändringar kan påverka hälsan både direkt och indirekt. I Sverige är värmeböljor och fästingburna sjukdomar särskilt viktiga risker, men även luftkvalitet, pollen, vatten, livsmedel och psykisk hälsa kan påverkas.

Riskerna är inte lika stora för alla. Äldre, små barn, gravida och personer med vissa sjukdomar kan vara mer känsliga. Genom god information, förebyggande arbete och stöd till utsatta grupper kan många negativa hälsoeffekter begränsas.

Källor och vidare läsning

Senast granskad: augusti 2026.