ADHD – symtom, diagnos, behandling och stöd

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kan påverka uppmärksamhet, impulskontroll och regleringen av aktivitetsnivå. Svårigheterna kan märkas på olika sätt och påverka exempelvis skola, arbete, relationer och vardagsstruktur.

ADHD förekommer hos både barn och vuxna. Symtomen och behovet av stöd kan förändras under livet och varierar mycket mellan olika personer.

Viktigt: Den här informationen ersätter inte en medicinsk bedömning. Misstänker du ADHD hos dig själv eller ditt barn bör du kontakta vården för individuell rådgivning och eventuell utredning.

Vad är ADHD?

ADHD står för attention deficit hyperactivity disorder. På svenska används begreppet ADHD för ett neuropsykiatriskt tillstånd där svårigheter framför allt kan gälla uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsreglering.

ADHD kan bland annat innebära att en person:

  • har svårt att behålla uppmärksamheten
  • lätt distraheras
  • har svårt att organisera och planera
  • glömmer saker eller tappar bort föremål
  • har svårt att komma igång eller avsluta uppgifter
  • känner stark rastlöshet
  • har svårt att vänta eller kontrollera impulser
  • avbryter andra eller agerar innan situationen är färdigtänkt.

Vanliga symtom vid ADHD

ADHD kan visa sig på många olika sätt. Symtomen behöver bedömas utifrån personens ålder, utveckling och hur vardagen fungerar.

Svårigheter med uppmärksamhet

  • koncentrationssvårigheter
  • svårt att följa längre instruktioner
  • svårt att organisera och prioritera
  • glömska och borttappade saker
  • svårt att avsluta uppgifter.

Hyperaktivitet och rastlöshet

  • stark känsla av rastlöshet
  • behov av att röra på sig
  • svårt att sitta still under längre tid
  • svårt att varva ned.

Impulsivitet

  • avbryter andra
  • svårt att vänta på sin tur
  • svarar innan frågan är färdig
  • fattar beslut snabbt utan att hinna överväga konsekvenserna.

Olika presentationer av ADHD

ADHD beskrivs utifrån vilken typ av symtom som dominerar.

Huvudsakligen ouppmärksam presentation

Framför allt svårigheter med uppmärksamhet, planering och organisation.

Huvudsakligen hyperaktiv/impulsiv presentation

Framför allt symtom på hyperaktivitet och impulsivitet.

Kombinerad presentation

Både betydande symtom på ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.

Symtombilden kan förändras med tiden.

ADHD hos barn

Hos barn kan ADHD bland annat märkas i skolan, hemma eller i sociala situationer. Tecken kan vara svårigheter att följa instruktioner, sitta still, avsluta uppgifter, hålla ordning och vänta på sin tur.

Ett enskilt symtom betyder inte att ett barn har ADHD. Vid en utredning behöver vården bedöma barnets hela situation och utveckling.

ADHD hos vuxna

ADHD kan finnas kvar i vuxen ålder och påverka arbete, studier, relationer och vardagsliv.

  • problem med tidsplanering
  • svårigheter att prioritera
  • glömska
  • svårigheter att hålla ordning
  • koncentrationssvårigheter
  • rastlöshet och impulsivitet.

Varför får man ADHD?

Det finns ingen enskild orsak till ADHD. Ärftlighet har stor betydelse och flera genetiska och neurobiologiska faktorer samverkar. Även vissa faktorer under graviditet och tidig utveckling kan påverka risken.

ADHD beror inte på lathet, dålig uppfostran eller bristande vilja och kan inte förklaras enbart med en så kallad dopaminobalans.

Hur ställs en ADHD-diagnos?

Det finns inget enskilt blodprov eller annat enkelt test som kan bekräfta ADHD. En ADHD-utredning bygger på en samlad professionell bedömning av symtom, funktionspåverkan, utvecklingshistoria och andra möjliga orsaker.

För barn kan information från föräldrar och skola vara viktig. För vuxna kan tidigare skolgång, arbete och andra delar av livshistorien ge viktig information. Skattningsskalor och intervjuer kan användas som delar av utredningen, men ersätter inte den kliniska bedömningen.

Behöver man vänta på en diagnos för att få hjälp?

Nej, inte alltid. Tidiga stödinsatser kan behöva sättas in redan när svårigheter uppstår. För barn kan det handla om anpassningar i skolan. För vuxna kan det handla om stöd i vardagen, struktur eller arbetsanpassningar.

Behandling och stöd vid ADHD

Behandling och stöd behöver anpassas efter personens ålder, symtom, funktionsförmåga, andra hälsoproblem och livssituation.

  • information och utbildning om ADHD
  • struktur och kognitivt stöd
  • anpassningar i skola eller arbete
  • psykologiska behandlingsinsatser
  • KBT i situationer där det är lämpligt
  • föräldraskapsstöd
  • andra stödinsatser
  • läkemedelsbehandling när det är motiverat.

Läkemedel vid ADHD

Läkemedel kan vara en del av behandlingen när det bedöms motiverat. Läkemedelsbehandling ska individualiseras, följas upp och vara en del av ett mer omfattande behandlingsprogram.

Metylfenidat anges som förstahandsval i den aktuella svenska behandlingsrekommendationen när läkemedelsbehandling är aktuell. Atomoxetin kan vara förstahandsval i utvalda fall.

Dos och preparat ska inte ändras på egen hand.

Möjliga biverkningar

Exempel är minskad aptit, sömnsvårigheter, huvudvärk, magbesvär, hjärtklappning samt blodtrycks- eller pulsförändringar. Vid behandling av barn behöver även tillväxt följas. Centralstimulerande läkemedel kräver uppmärksamhet på risken för felaktig användning och skadligt bruk.

Levnadsvanor och egenvård

Levnadsvanor kan vara ett stöd i vardagen men ersätter inte medicinsk behandling när sådan behövs.

  • regelbundna sömnvanor
  • planering och rutiner
  • kalender, påminnelser och checklistor
  • mindre steg vid större uppgifter
  • minskade distraktioner
  • regelbunden fysisk aktivitet
  • pauser och återhämtning
  • regelbundna och varierade måltider.

Kosttillskott och så kallade naturläkemedel ska inte beskrivas som etablerad behandling av ADHD.

ADHD och funktionsnedsättning

ADHD kan innebära en funktionsnedsättning när symtomen leder till betydande svårigheter i vardagen. Hur mycket ADHD påverkar en person varierar kraftigt. Målet med stöd och behandling är att minska funktionshindrande svårigheter och förbättra möjligheten att fungera i vardagen.

ADHD och skola

Anpassningar kan exempelvis vara tydliga instruktioner, uppdelning av större uppgifter, visuellt stöd, tydliga rutiner, hjälp med planering och regelbundna pauser.

ADHD och arbete

Anpassningar kan exempelvis vara tydliga prioriteringar, skriftliga instruktioner, kalender och påminnelser, ostörd arbetstid, uppdelning av större arbetsuppgifter och tydliga deadlines.

När bör man söka hjälp?

Sök vård om koncentrationssvårigheter, impulsivitet, rastlöshet eller andra problem påverkar vardagen påtagligt, exempelvis skola, arbete, relationer eller vardagsrutiner.

För barn kan elevhälsan vara en väg till stöd och vidare kontakt med vården. För vuxna kan vårdcentralen vara en lämplig första kontaktväg.

När behövs snabb hjälp?

ADHD i sig är normalt inte ett akut tillstånd, men personer med ADHD kan samtidigt ha andra psykiska eller fysiska problem.

Sök akut hjälp vid exempelvis självmordstankar eller omedelbar risk för självmord, allvarlig psykisk kris, allvarlig skada eller akut förvirring. Vid en akut livshotande situation i Sverige ska du ringa 112.

Vanliga frågor om ADHD

Kan ADHD försvinna?

ADHD kan förändras över tid och vissa symtom kan bli mindre framträdande, men svårigheterna kan finnas kvar i vuxen ålder.

Är ADHD ärftligt?

Ja. Ärftlighet har stor betydelse vid ADHD, men tillståndet beror inte på en enda gen eller en enda orsak.

Kan man ha ADHD utan att vara hyperaktiv?

Ja. En person kan framför allt ha svårigheter med uppmärksamhet och organisation utan tydlig fysisk hyperaktivitet.

Kan vuxna få ADHD?

Ja. ADHD förekommer även hos vuxna och en del får diagnos först senare i livet.

Finns det ett ADHD-test?

Det finns skattningsskalor och bedömningsverktyg, men inget enskilt test kan ensamt ställa diagnosen.

Kan man få hjälp utan ADHD-diagnos?

Ja. Tidiga stödinsatser behöver inte alltid vänta på en färdig neuropsykiatrisk diagnos.

Är ADHD en psykisk sjukdom?

ADHD brukar beskrivas som ett neuropsykiatriskt tillstånd eller en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Är ADHD en inlärningssvårighet?

ADHD är inte samma sak som en specifik inlärningssvårighet, men kan påverka koncentration, planering och skolarbete.

Sammanfattning

ADHD är ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påverka uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsreglering. Symtomen varierar mellan personer och kan förändras med åldern.

En ADHD-diagnos ställs efter en samlad professionell bedömning. Behandling och stöd behöver anpassas efter individen och kan omfatta psykoedukation, kognitivt stöd, anpassningar, psykologiska insatser och, när det är motiverat, läkemedelsbehandling.

Källor och vidare läsning

Socialstyrelsen – Nationella riktlinjer: adhd och autism

Läkemedelsverket – Läkemedel vid ADHD

Medicinsk information bör alltid bedömas utifrån individens situation. Innehållet på Framtidsvård är allmän hälsoinformation och ersätter inte undersökning, diagnos eller behandling av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal.